Testet sker i tre byggnader med 305 studentlägenheter i fastigheten Forskningen 2 på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Det kallas KTH Live-In Lab.

Energin från solcellerna på taken lagras i stora batterier som tillsammans väger sex ton. Batterilagret är nu inkopplat och kan användas som energikälla när energitopparna är som högst och dyrast.

Batterierna kan också laddas från elnätet när det är som billigast att köpa el, enligt ett pressmeddelande från fastighetsföretaget Einar Mattsson AB.

– Syftet med KTH Live-In Lab är att förkorta ledtiderna från forskningsresultat till introduktion på marknaden, att accelerera innovationstakten helt enkelt. Genom att testa produkter i en verklig miljö med verkliga användare kan företagen och forskarna få svar på hur produktidéer fungerar och kan utvecklas, säger Mikael Dimadis, projektledare på Einar Mattsson, i pressmeddelandet.

En stor del av utbyggnaden av solceller har fram till nu skett på villor och industrifastigheter. De senaste åren har det också byggts stora solcellsparker i till exempel Skåne.

Det finns inga praktiska hinder för att installera solceller på taket även i flerbostadshus. Tvärtom lämpar sig bostadshus bra för utbyggnaden av solkraft, enligt en studie från Telge Energi.

Från vision till vardag

Vägen från vision till vardag kan dock vara svårare än vad man tror. Det fick till exempel Fortum, ABB och Electrolux erfara under arbetet med projektet Aktiva huset i stadsdelen Norra Djurgårdsstaden norr om Stockholm i mitten av 2010-talet.

Utvecklingsprojektet, som pågick under två år fram till 2015, var en viktig del i satsningen på att Norra Djurgårdsstaden skulle bli en ”miljöstadsdel i världsklass”.

Men det blev dyrare än beräknat, enligt tidningen Ny Teknik. Tekniken blev inte klar i tid och det var olika bud under projektets gång om vilken teknisk lösning som skulle användas för styrningen i lägenheten.

En annan fråga som också ofta uppstår när ny teknik ska introduceras på marknaden är vem som ska stå för den inledande investeringen och om hyresgästerna eller medlemmarna i bostadsrättföreningen är beredda att betala för merkostnaden.

Projektet på KTH sker i samarbete mellan högskolan batteritillverkaren Northvolt och Einar Mattsson med stöd av Energimyndigheten.

– I ett första steg kommer batterilagret att styras så att det laddar på dagen och natten och laddar ur på morgonen och kvällen när vi har som störst behov, skriver Einar Mattson i ett pressmeddelande.

Med dessa två laddningscykler per dag skulle batterilagret kunna bidra med upp till 200 000 kWh per år när systemet är fullt utbyggt, enligt fastighetsbolaget.

Forskningsteamet som följer försöket får kontinuerligt data direkt från styrsystemet. Utvärdering kommer att göras löpande tillsammans med Einar Mattsson Fastighetsförvaltning för att ta lärdomar och göra justeringar och optimeringar.

Batterierna står placerade i ett av Einar Mattssons specialbyggda teknikrum som är strålningsskyddat, brandsäkrat och installerat med extra kyla för att hålla rätt temperatur.

Idag står solel för bara en knapp procent av Sveriges elproduktion (drygt 1 TWh). I Danmark står solelen för 3 procent och i Tyskland för 10 procent.

Energimyndigheten räknar med att solelen levererar 9–11 TWh (en tiodubbling mot idag) 2050, beroende på scenario. Om denna utbyggnad enbart sker på takytor innebär det att 6 procent eller var femte takyta kommer ha solceller, enligt myndighetens beräkningar.