På riksdagens gräsmatta står nu en skulptur i brons för 100-årsjubileet till demokratins genombrott 1921 av Astrid Göransson med titeln ”Kom som du är!”, där fem kvinnliga pionjärer bärs fram av två unga (invandrar)kvinnor från vår tid. Skulpturen är beställd av riksdagen och är ett samarbete mellan Statens konstråd, Riksdagsförvaltningen och konstnären. På riksdagens hemsida framgår att beslut togs redan 2015 om ”riksdagens högtidlighållande av demokratins genombrott i Sverige”.
”Jag tänker på ord som demokrati, kvinnlig rösträtt och kvinnor som föregångare. Konstnären har verkligen tagit detta till sitt hjärta och skapat ett konstverk där alla kan se de fem första kvinnliga riksdagsledamöterna bäras av nutida generationer in mot riksdagen. Det gläder mig att vi nu har fått det konstverk av dessa kvinnor som vi länge har saknat, säger Åsa Lindestam (S), riksdagens första vice talman, som ingår i samrådsgruppen som har ansvarat för urvalet av skissförslaget.”
Statens konstråd säger på sin hemsida: ”Skulpturen av patinerad brons som porträtterar de fem första kvinnorna i riksdagen(1921): Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Nelly Thüring, Bertha Wellin och Agda Östlund. De fem pionjärerna bärs fram av två unga kvinnor från vår tid för att visa att kampen för demokrati och jämlikhet går vidare in i framtiden. Verket kopplar samman de fem pionjärerna med alla generationer som kommer efter.” Statens konstråd säger vidare: ”Vems historia hör hemma i offentligheten? Frågan har inget entydigt svar och blinda fläckar behöver fortsatt utforskas i varje ny generation.”
Men vems historia hör hemma i offentligheten? Detta är ett fint exempel på ett hundraårigt kulturkrig där de liberala 1800-talsinnovationerna demokrati och jämställdhet knycks av motståndarlägret och dagens liberaler är inte tillräckligt smarta för att protestera. Om det ska vara ett historiskt sant monument över genombrottet för demokrati och jämställdhet så borde det vara liberaler typ Lars Johan Hierta, Louis De Geer eller Johan August Gripenstedt. Den första motionen om lika politiska rättigheter för kvinnor och män väcktes i riksdagen år 1884 av Fredrik Theodor Borg (Lantmannapartiet/dagens ”Moderaterna”). Men ingen av dessa kopplar ju till den politiska makten 2021, och bronser av De Geer eller Gripenstedt skulle väcka ramaskri. Likaså om man skulle lyfta fram den liberale statsministern Nils Edén under vars regering 1918 det togs en bred överenskommelse för att införa allmän rösträtt.
Om man vill lyfta fram tidiga kvinnor som verkligen slogs mot väderkvarnar i kampen för kvinnlig rösträtt kan nämnas Wendela Hebbe, Fredrika Bremer, Sophie Adlersparre, Agda Montelius, Gertrud Adelborg, Anna Lindhagen, Lydia Wahlström, och förstås många fler. Denna kamp började inom liberalismen och först senare kom en vänsterrörelse som tog vid. Men när det till sist var ett faktum att allmän rösträtt blivit giltig, då blir framgångssagan socialdemokrati från 1921.
