Väderprognosen visar att det kommer att bli riktigt kallt framöver. Bedömare talar om att vi nu har en så kallad 10-årsvinter – en ovanlig kall period då medeltemperaturen sjunker till minst -10 minusgrader under tre dygn i följd och som endast inträffar vart 10 år.

– Det är ett mått som används för att åskådliggöra att det är ett ansträngt läge. Det är en förutsättning som inte inträffar särskilt ofta, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på energiföretaget Bixia.

Vindkraften bidrar inte

Sverige måste just nu importera cirka 900 MW el från framförallt Tyskland och Danmark. Det högtryck som placerat sig över Sverige och Norden innebär även att det blåser ovanligt lite, vilket betyder att vindkraften knappt kan bidra. 

Denna förmiddag har Sveriges behov av el legat på cirka 25 000 MW. Vattenkraften bidrar med 12 000 MW, kärnkraften med 7 000 MW, kraftvärmeverken med 2 500 MW och vindkraften med cirka 1 300 MW.

– Just nu levererar vindkraften cirka 1 300 MW av den totalt installerade effekten om 23 000 MW. Denna situation är helt tvärtom jämfört med förra året då vi hade en ovanligt varm och blåsig januarimånad, säger Johan Sigvardsson.

Enligt Bixia har det högtrycksbetonade vädret som har präglat januari resulterat i att det blåser mindre än vanligt och minskat produktionen av vindkraft.

– Hittills i år har vi haft en väldigt låg vindkraftsproduktion vilket också bidrar till att dyrare produktionsslag styr priset på el som då stiger. Vi räknar med att vindkraftsproduktionen kommer att ligga kvar på måttliga nivåer under kommande veckor, säger Johan Sigvardsson.

Kärnkraftsverket Ringhals 1 avvecklades vid årsskiftet. Hade det varit till någon hjälp just nu?

– Nej, inte just nu. Vi hade behövt importera i alla fall. Men om både Ringhals 1 och Ringhals 2, som tillsammans gav en effekt om 1 800 MW, hade varit i produktion hade det hjälp till, eftersom vi just nu importerar cirka 900 MW.

Just nu levererar vindkraften cirka 1 300 MW av den totalt installerade effekten om 23 000 MW.

Svenska kraftnät mobiliserar effektreserven

Det kalla vädret och prognosen framåt har resulterat i att Svenska Kraftnät nu på morgonen beslutat att sätta det oljeeldade Karlshamnsverket på två timmars beredskap under hela veckan.

– Det ger oss möjlighet att agera snabbare om något oväntat skulle inträffa. Förbrukningstoppen under måndagen är estimerad till 25 000 MW med avtagande vind. Det blir kallt resten av veckan med fredag som topp. Den prognosen kan givetvis ändras i och med att det är ganska lång tid kvar, säger Pontus de Maré, driftchef Svenska kraftnät.

Som en följd stiger elpriserna nu snabbt på den gemensamma nordiska marknaden, Nordpol, och över en natt har priset gått från cirka 50 euro/MW till cirka 75 euro/MW. 

Johan Sigvardsson menar att elsystemets förutsättningar håller på att förändras snabbt.

– Det är en utmaning för alla aktörer och en helt ny situation. Nu ser vi till exempel en hög efterfrågan samtidigt som det blåser lite. Ibland blåser det mycket utan att det finns en efterfrågan och då får man hålla igen på andra energislag. På det hela ställer det större krav på flexibilitet.

Men har vi på helåret ett överskott på el?

– Sverige har ett överskott av el på helåret, men det hjälper inte i det här läget när det är kallt och behovet extra stort eftersom el inte kan lagras. Vi blir då importberoende. Det kan också ske på sommaren när det är väldigt varmt och nivåerna i vattenmagasinen är låga.

Många hoppas på att kunna lagra energi effektivare. Var står vi i den frågan?

– Många sätter stort hopp till att till exempel kunna lagra energi med hjälp av vätgas. Men än så länge är den tekniken i sin linda. Men om många satsar på den tekniken kan det gå fort, och vi har väldigt mycket att vinna på att kunna lagra energi från till exempel vindkraft, menar Johan Sigvardsson.

Är det en vinstaffär för samhället när vi producerar för mycket el och exporterar?

– Det är ekonomiskt gynnsamt att exportera el eftersom producenterna får bättre betalt för sin el jämfört med att sälja den på hemmamarknaden. Så nationalekonomiskt är det fördelaktigt.

Hur ska vi anpassa kraftsystemet till mer icke-planerbar energi som vindkraft?

– Mycket handlar om att använda el just de timmar på dygnet när efterfrågan är som störst. Det satsas mycket på smarta elnät som är bra på att styra utbud och efterfrågan. Till exempel genom att ladda hushållsapparater och sin elbil under natten när efterfrågan är låg, menar Johan Sigvardsson. 

TEXT: Martin Berg