Tanken med de nya reglerna är att Migrationsverket ska få rätt att klassa en asylansökan som uppenbart ogrundad om personen kommer från ett land på listan. Det handlar om länder där bara några få procent av dem som söker asyl får stanna i Sverige.

Migrationsverket har fått i uppdrag att besluta vilka länder som ska stå på listan och föreslog nyligen åtta länder: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Chile, Kosovo, Mongoliet, Nordmakedonien, Serbien och USA.

– Det blir helt tandlöst och listan kommer att få högst marginell effekt, säger Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M.

Färre än väntat

När migrationsminister Morgan Johansson (S) presenterade förslaget nämnde han bland andra Georgien, Ukraina och Uzbekistan som exempel på möjliga listländer.

Han bedömde att uppemot en tredjedel av asylansökningarna som kom in förra året skulle kunna omfattas av de nya reglerna.

Men Migrationsverket tror att deras förslag på lista snarare omfattar runt en tiondel av asylansökningarna.

– Morgan Johansson har utmålat det här förslaget som något helt annat än vad det blev, säger Maria Malmer Stenergard.

Av de 443 asylansökningar från georgier som avgjordes i fjol fick tre uppehållstillstånd. För avgjorda fall från Ukraina är motsvarande siffra fem av 575 och för Uzbekistan 29 av 1 377 avgjorda fall.

Men Migrationsverket tar inte enbart hänsyn till hur många som får avslag när listan görs, utan även om landet är en fungerande rättsstat, har kontroll över sitt territorium och om det förekommer någon inre väpnad konflikt.

Avvisas omedelbart

De nya reglerna innebär att den som fått avslag kan avvisas omedelbart, även om man överklagar beslutet. En domstol kan dock fatta beslut om inhibition i samband med överklagandet– då får avvisningen vänta tills ett beslut är fattat.

Enligt förslaget har de asylsökande tre veckor på sig att överklaga.

– Vi vill att regeringen ska återkomma med förslag på kortare överklagandetid, säger Maria Malmer Stenergard.

Det är ett av tre tillkännagivanden som socialförsäkringsutskottet vill att riksdagen ska ställa sig bakom. De andra tillkännagivandena handlar om att kunna använda elektronisk fotboja i stället för förvar från det att beslutet fattas till dess att avvisningen sker samt att delar av ett land ska kunna anses som säkert.

M, KD, SD och L har majoritet i utskottet. Men när frågan kommer upp till omröstning i kammaren nästa onsdag råder ”vanlig” mandatfördelning, därför väntas inte förslaget gå igenom där.

TEXT: Maria Davidsson/TT