Tidöpartierna har tidigare kommit överens om att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare från nuvarande 80 procent till 100 procent av medianlönen. Nu vill dock Liberalerna stoppa planerna när höstbudgeten ska beslutas.

Arbetsmarknadsminister Johan Britz berättar för Dagens Nyheter att han vill stoppa höjningen som skulle innebära att arbetskraftsinvandrare måste tjäna 37 100 kronor i månaden istället för dagens 29 680 kronor.

– Jag är rädd att Sverigedemokraterna har hamnat i en ideologisk låsning här, säger han till DN.

Företagen larmar om konsekvenser

Enligt Britz har både företag och offentliga arbetsgivare varit tydliga med sina invändningar mot den planerade höjningen.

– Företagen och offentliga arbetsgivare har varit väldigt tydliga med vilka konsekvenser de ser om vi går vidare och tar det här nästa steget. Därför tycker vi att det är dags att dra i handbromsen och inte gå vidare, säger han till Dagens Nyheter.

Myndigheterna Migrationsverket och Arbetsförmedlingen fick i uppdrag att identifiera bristyrken för att undvika arbetskraftsbrist. Totalt 152 yrken kan nu undantas från lönekravet.

Kritisk mot undantagslistan

Men arbetsmarknadsministern ställer sig kritisk till systemet med undantag och kallar det ”felkonstruerat”.

– Har man en lista på 152 undantag då kommer det ju bli massa gränsdragningsproblem. Det kommer hela tiden att vara yrken som åker in och ut vilket förstås skapar stor osäkerhet för arbetsgivarna, förklarar Britz i Dagens Nyheter.

SD avfärdar Britz kritik

Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling avfärdar Britz uttalanden.

”Frågan diskuteras i samordningen i detta nu och min bild är att inget av det som Britz ger uttryck för har hittat sin väg till förhandlingsbordet. Jag har därför svårt att tolka hans utspel som annat än politiskt spel”, skriver han i en skriftlig kommentar till Bulletin.

Försörjningskravet har tidigare höjts kraftigt under Tidösamarbetet. Tidigare låg kravet på 13 000 kronor månadsvis, men höjdes 2023 till nuvarande 29 680 kronor.

Frågan om att höja kravet ytterligare är särskilt viktig för Sverigedemokraterna, som nu möter motstånd från sin regeringspartner Liberalerna.