Regeringen vill enligt en ny lagrådsremiss ändra den nuvarande könstillhörighetslagen från 1972 och ersätta den med två nya lagar, en som hanterar det juridiska könet och en som reglerar könskorrigerande kirurgi.

Juridiskt kön i folkbokföringen

Det juridiska könet handlar primärt om vilket personnummer en person har i folkbokföringen, där den näst sista siffran berättar vilket kön man fötts in i eller senare valt för att man identifierar sig med det.

I den nya föreslagna lagen sänks åldersgränsen för att byta kön från 18 år till 16 år. Tillståndsprocessen för juridiskt könsbyte kommer även fortsättningsvis att hanteras av Socialstyrelsen, men kommer att kunna ske efter en förenklad prövning av könsidentiteten hos hälso- och sjukvården.

– Det är en stor skillnad att byta juridiskt kön, där vi gör bedömningen att kunna sänka åldersgränsen från 18 till 16 år, säger socialminister Lena Hallengren till Sveriges Radio.

För barn under 16 år krävs vårdnadshavares tillstånd för att byta juridiskt kön och när det gäller barn som fyllt 12 krävs även ett skriftligt medgivande från barnet självt.

Nya regler för könskirurgi

För att genomgå könsbekräftande kirurgi måste man fortfarande vara 18 år gammal, men utredningen som ska föregå kirurgin ska inte längre göras av Socialstyrelsen, utan av hälso- och sjukvården.

– Det här är en fråga där det är vården som gör bedömningen vilken vård eller möjligen behandling som är den allra bästa, inte politiken, kommenterar Lena Hallengren för Sveriges Radio.

För könsbekräftande kirurgi som innebär avlägsnande av äggstockar eller testiklar, människans könskörtlar, ska enligt lagförslaget även fortsättningsvis en åldersgräns på 23 år gälla, annat än om det finns synnerliga skäl.

Restriktivare med hormonbehandlingar

De nya lagförslagen påverkar inte behandlingar utöver kirurgi på könsorganen. Hormonbehandling kan fortsatt ges till barn och ungdomar under 18 år, eftersom dessa faller under hälso- och sjukvårdslagen respektive patientlagen, som inte gör skillnad på patienter som är barn eller vuxna.

Hormonbehandling ges dock inte till barn som inte kommit i puberteten. Och efter nya forskningsrön har Socialstyrelsen ändrat sin tidigare positiva syn på pubertetsblockerande och könsbekräftande hormonbehandlingar. I sina nya rekommendationer från februari 2022 råder man till restriktivitet i insättandet av sådana behandlingar.

Könsdysfori hos barn ökar kraftigt

I en rapport från Socialstyrelsen från februari 2022 framgår att mellan 2008 och 2018 ökade antalet diagnoser för könsdysfori i åldrarna 13–17 år kraftigt i Sverige. Bland flickor ökade antalet diagnoser från fyra till 77 per 100 000 invånare, och bland pojkar från två till 23 per 100 000 invånare.

Läs även: Protest mot JK Rowlings transfobi – sporten Quidditch byter namn