Skenande råvarukostnader i kombination med svårigheter att få tag i transporter och förpackningsmaterial, står bakom denna utveckling. Priserna började stiga långt innan kriget i Ukraina bröt ut, men har nu fått en extra skjuts uppåt.

”Utan tvekan finns en krigseffekt med […], men det ska påpekas att det var först i slutet av det första kvartalet som Ryssland invaderade Ukraina […] Sikten framåt är också mycket grumlig, men det finns inget i närtid som talar för några lättnader på tillgångssidan”, säger Livsmedelsföretagen i sitt senaste konjunkturbrev.

Kostnadsökningarna på råvaruinköpen är de högsta som någonsin uppmätts, men även priserna på förpackningsmaterial och transporter samt el når maxnoteringar. Dessa fyra utgiftsposter utgör 80 procent av företagens kostnader.

Två tredjedelar av de svenska livsmedelsföretagen upplever också indirekta effekter av Ukrainakriget på sina leveranskedjor i och med Ukrainas, Rysslands och Belarus viktiga positioner på de globala spannmåls-, oljeväxt- och konstgödselmarknaderna.

Bilden som förmedlas av företagen är att på kort och medellång sikt är det svårt att klara sig utan de aktuella ländernas produktion.

Ukraina står för en fjärdedel av världens solrosolja, medan Ukraina och Ryssland tillsammans står för en sjundedel av världens vete. Ryssland står även för en sjundedel av den globala konstgödseln och en femtedel av de insatsvaror som är nödvändiga för att producera konstgödsel.

Handeln vägrar höjd ersättning

Dagligvaruhandeln kan föra över de högre kostnaderna på konsumenterna relativt snabbt. Prishöjningar genomförs på mindre än två veckor. Däremot vägrar samma aktörer att diskutera prishöjningar med producentledet, klagar Livsmedelsföretagen.

”Vi kan väl dela på kostnaden?” och olika varianter av ”Aviseringsfönstret var i april, ni får vänta till nästa fönster i februari 2023” dyker upp som argument under diskussionerna, säger branschorganisationen.

”Det tar alldeles för lång tid mellan att vi drabbas av kostnaden och i sin tur får föra den vidare till nästa led. […] Att kräva aviseringstider om 16 veckor upp till 6 månader i den här situationen känns verklighetsfrämmande. Alla måste förstå och agera utifrån att läget är akut och kräver åtgärder nu”, säger en livsmedelsproducent i rapporten.

Bara en tredjedel av aktörerna inom dagligvaruhandeln har minskat aviseringstiden eller underlättat för prisjusteringar. Statliga bolag, som Systembolaget, och den offentliga sektorn är värst, menar Livsmedelsföretagen.

”Ett stort problem är den offentliga sektorn och offentliga upphandlingar. Där hänvisar man till prisavtal och prisperioder och säger sig inte acceptera prishöjningar eller ändrade aviseringsperioder. Vi pratar alltså om kommuner och landsting, hur kan det vara de som motarbetar svensk livsmedelsproduktion?”, frågar ett medlemsföretag.

Läs även: Inflationen fortsätter att stiga – högsta inflationstakten sedan 1991