Den 16 maj förra året beslutade regeringen om en proposition ”för ett ambitiöst genomförande av EU:s nya utsläppshandelssystem (ETS 2) i svensk lag, så att handeln kan starta redan 2027.”

– EU:s utsläppshandelssystem är världens bästa styrmedel för att minska utsläppen. Eftersom det är väldigt bråttom så har regeringen beslutat att Sverige ska ligga i framkant och införa fler sektorer i det nya ETS-systemet, som vi är med i redan från start, sade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

– Nu tar vi ett steg till i arbetet med att skapa förutsättningar för den gröna omställningen. Förslaget visar att det går att driva en politik som är både effektiv och rättvis, genom att vi avser kompensera berörda för priseffekterna, sade energi- och näringsminister Ebba Busch.

Även Sverigedemokraternas riksdagsledamot Martin Kinnunen lovade att de som drabbas av höjda drivmedelspriser till följd av beslutet kommer kompenseras.

– Det är viktigt att understryka att regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att konsumenter och verksamheter fullt ut ska kompenseras för effekterna på drivmedelspriserna som införandet av EU ETS 2 medför, sade Kinnunen och fortsatte:

– Klimathandlingsplanen exemplifierar att kompensation kan komma att ske genom skattesänkningar, kompensatoriska åtgärder från EU:s sociala klimatfond och stöd till lantbruket. En kommande utredning kommer att ge förslag på området.

Handeln med utsläppsrätter innebär att oljebolagen kommer tvingas köpa utsläppsrätter på aktion av EU, en kostnad som sedan läggs på konsumenterna.

Intäkterna från auktionerna går till medlemsländerna, där Sverige fick 3,7 miljarder kronor år 2023, vilket motsvarade 1,1 procent av de totala intäkterna.

”Risk att vi ser bensin- och dieselpriser på 35 kronor litern”

Nu larmar tidningen Carup om att handeln med utsläppsrätter när den införs fullt ut år 2027 kan innebära drivmedelspriser på upp till 35 kronor litern.

– När det här kommer att slå igenom så finns det risk att vi ser bensin- och dieselpriser på 35 kronor litern. Dessutom ska man blanda in biodrivmedel och de är ännu dyrare, säger mobilitets- och tjänstebilsexperten Ronny Svensson till tidningen.

– Egentligen är det ransoneringssystem över hur mycket fossila bränslen som får säljas, och den som betalar bäst, den får rättigheterna och det skickas vidare till den som köper, förklarar Magnus Nilsson, konsult inom miljö- och klimatfrågor, för Carup.

Systemet kommer med andra ord likna systemet som sätter elpriser i Europa, vilket inneburit en volatil marknad med extrema pristoppar i lägen där det råder brist.

Det öppnar även upp för en marknad där aktörer kan köpa utsläppsrätter när de är billiga, för att sälja till ett högre pris när de är dyra.

– Priset kommer att förändras väldigt mycket, eftersom det styrs av utbud och efterfrågan, men om det kommer fler elbilar säljs det mindre fossila drivmedel och priserna kommer att gå ner istället, säger Magnus Nilsson till Carup.

Helldén varnar för ”käftsmäll”

Bland dem som varnar för stigande drivmedelspriser på grund av regeringens beslut finns även Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén

– Det här är ju regeringen i ett nötskal. De mörkar vad som faktiskt är på väg. Och då ska vi ändå betänka att Romina Pourmokhtari har stått på en presskonferens och pratat om att hon var med och snodde ihop den här dealen i EU, säger språkröret Daniel Helldén till GP.

– Man talar inte om vad den innebär. I stället får hon det att låta som att bränslepriserna kan vara låga, samtidigt som vi klarar klimatmålen. Så är det inte. Nu kommer vi att få en käftsmäll när det här går igång 2027, fortsätter han.

På regeringens uppdrag har Konjunkturinstitutet beräknat hur utsläppsrätterna kommer att påverka svenska hushåll från 2027. Insitutets beräkningar visar att bensinpriserna kan stiga med ungefär 1,32 kronor per liter, och diesel med 1,41 kronor per liter i ett lägre scenario och med 3,36-3,59 kronor per liter i ett högre.

”Går inte att sänka skatterna mycket mer”

När det gäller regeringens löfte om att kompensera konsumenter med sänkta skatter på drivmedel konstaterade Jessica Alenius, VD för branschorganisationen Drivkraft Sverige, i oktober förra året att de svenska skatterna på bensin och diesel redan nu ligger på EU:s lägsta tillåtna nivå.

– Vi vet faktiskt inte hur de kommer att göra för att kompensera för högre drivmedelspriser. Som sagt går det inte att sänka skatterna mycket mer, sade hon till Capio.

Ronny Svensson konstaterar dessutom att frågan om att kompensera konsumenter inte kommer bli aktuell förrän efter nästa val.

– Det kommer inte att slå igenom förrän 2027 och valet är i september 2026, därför behöver hon (Ebba Busch) inte ta ansvar, utan det är nästa regering när priserna går upp, säger Ronny Svensson till Capio.

Bulletin söker Ebba Busch och Martin Kunninen med frågor om hur konsumenterna ska kunna kompenseras för höga priser på drivmedel i framtiden. Frågorna skickades på torsdag morgon och har vid publiceringstid ännu inte besvarats.