Le Pen: Nationell förtur och mindre pengar till EU
Marine Le Pen går till val på att kraftigt minska Frankrikes ekonomiska bidrag till EU. Om hon blir president vill hon begränsa landets nettobidrag till EU:s långtidsbudget till omkring 5 miljarder euro per år samtidigt som hon lovar omfattande nedskärningar av de offentliga utgifterna.
Inför presidentvalet våren 2027 presenterade Le Pen på tisdagen ett omfattande ekonomiskt program. Hon hävdar att Frankrikes ekonomi kräver betydligt tuffare åtgärder än vad regeringen hittills föreslagit och höjer sitt tidigare sparmål till 140 miljarder euro i nettobesparingar fram till 2032.
En central del är EU-politiken. Le Pen vill omförhandla Frankrikes bidrag till EU:s långtidsbudget och få ned nettobetalningen till fem miljarder euro om året. Hon vill samtidigt att delar av EU:s finansiering i stället ska komma från gemensamma europeiska skatter på bland annat tobak och alkohol.
Le Pen vill också införa en konstitutionell så kallad gyllene budgetregel genom en folkomröstning. Målet är att underskottet ska minska med minst en halv procentenhet per år samtidigt som statsskulden på sikt ska ned mot 60 procent av BNP. Hon vill få ned budgetunderskottet till under tre procent av BNP senast 2030.
Nationell prioritet
Ekonomin är dock bara en del av Le Pens program. Ett av hennes viktigaste vallöften är att införa en så kallad ”nationell prioritet” där franska medborgare ska ges företräde till bland annat socialt boende, bidrag och vissa offentliga tjänster. Hennes parti Nationell samling räknar med att en hårdare migrationspolitik och denna modell ska kunna spara upp till 29 miljarder euro om året.
Le Pen har även lovat en översyn av pensionssystemet och har tidigare drivit linjen att pensionsåldern för vissa grupper ska sänkas. Samtidigt vill hon minska skatter och byråkrati, bland annat genom att avskaffa ett stort antal skatter och myndigheter och sänka vissa skatter på energi och konsumtion.
På migrationsområdet vill Nationell samling kraftigt skärpa gränskontrollerna och öka återvändandet av migranter. Partiet har också slutit en överenskommelse med brittiska Reform UK om att försöka stoppa migranter som tar sig över Engelska kanalen från Frankrike till Storbritannien och möjliggöra återföranden.
Starkt stöd
Le Pen går samtidigt in i valrörelsen från ett mycket starkt opinionsläge. En stor Ipsos-BVA-mätning som genomfördes i september gav henne mellan 33 och 35 procent i första valomgången i de olika scenarier som testades.
Även i möjliga andra valomgångar har Le Pen fått ett starkt utgångsläge. I en mätning av Harris Interactive i slutet av september fick Le Pen 57 procent.
Det betyder dock inte att ett Le Pen-presidentskap är avgjort. Presidentvalet avgörs i två omgångar och det politiska landskapet på mitten och högerkanten är fortfarande splittrat. Le Pen har dessutom länge mött motstånd från andra partier som i tidigare val har samlats för att stoppa Nationell samling samtidigt som hennes ekonomiska politik och förmåga att genomföra reformerna väntas bli centrala stridsfrågor i valrörelsen.
Om Le Pen faktiskt lyckas vinna skulle Frankrike därmed kunna få en president som vill förändra landets relation till EU, kraftigt minska migrationen, införa nationell förtur för franska medborgare och samtidigt genomföra en omfattande omläggning av de offentliga finanserna. Det skulle bli en betydande politisk förändring – både för Frankrike och för EU.