Lettland väcker uppmärksamhet med ny lag: Lär dig språket eller bli utvisad. Tusentals ryssar riskerar deportation efter årtionden i landet. Tidöpartiernas återvandringspolitik skulle få en ny dimension om man följer Lettlands exempel.
Lettland har infört en ny lag som kräver att icke-EU-medborgare, främst rysktalande, måste lära sig lettiska eller riskera utvisning.
The Spectator rapporterar om äldre ryssar som efter årtionden i landet nu står inför möjlig deportation.
– Jag kände mig fysiskt illamående när policyn tillkännagavs. Jag har bott här fredligt i 20 år, berättar 74-åriga Inessa Novikova för The Spectator.
Enligt lettiska myndigheter är 28,5 procent av invånarna i Lettland ryssar.
Lettlands regering menar att lagen är nödvändig för landets säkerhet. Försvarsutskottets ordförande Ainars Latkovskis, medlem i liberalkonservativa Enhet (som är syskonparti med KD och M i partigruppen EPP i EU-parlamentet) säger till The Spectator:
– De hade år på sig att lära sig språket. Detta handlar om attityd, inte om ålder eller utbildning.
Skulle Sverige kunna införa en liknande lag?
Tidöpartierna har tidigare mest talat om frivillig återvandring för migranter. Kan det lettiska exemplet kunna öppna för tvångsåtervandring? I Sverige finns tusentals icke-EU-medborgare med bristande svenskkunskaper.
Exakt hur många det är som inte talar bra svenska är inte känt. I invandrartäta Järvaområdet i Stockholm har SVT tidigare berättat att hälften av sexåringarna inte kan tillräckligt bra svenska.
När det gäller möjligheten att införa en liknande lag i Sverige för icke-EU-medborgare finns det färre juridiska hinder än om det gällde EU-medborgare.
Sverige – har liksom andra EU-länder – större frihet att reglera uppehållsrätten för tredjelandsmedborgare. Något som påverkar de juridiska aspekterna:
• EU-rätten: Reglerna om fri rörlighet gäller inte för icke-EU-medborgare, vilket ger Sverige större handlingsutrymme.
•Utlänningslagen: Denna lag reglerar främst villkoren för icke-EU-medborgares vistelse i Sverige och skulle kunna ändras för att införa språkkrav.
• Internationella konventioner: Sverige är fortfarande bundet av internationella åtaganden som FN:s flyktingkonvention, vilket kan påverka hur en sådan lag kan utformas och tillämpas.
• Diskrimineringslagen: Lagen skulle kunna bli relevant om en språklag uppfattas som indirekt diskriminerande mot vissa grupper.
Stöd oss genom att bli prenumerant.
