Under måndagen beslutade Lidingö kommunstyrelse om att uppdatera sin integrationspolicy. Skillnaden från tidigare är att kommunen kommer lägga större fokus på assimilation i sitt integrationsarbete.
Lidingö stad tog på måndagen beslut om att revidera sin integrationspolicy. Integrationspolicyn är det styrdokument som beskriver kommunens arbete med integrations- och inkluderingsfrågor.
Kommunens integrationspolicy har inte reviderats sedan 2018 och i det nya dokumentet kommer Lidingö framför allt fokusera på assimilation. Daniel Källenfors (M) är kommunstyrelsens ordförande i Lidingö och enligt honom kommer exempelvis ”tvåårsregeln” vara kvar, vilket innebär att nyanlända har rätt till bostad i två för att läsa svenska på heltid.
– Vi har ett integrationsarbete med ganska tydliga krav. Så det är i sig väldigt bra. Men vi har också känt att vi saknat vissa element här. Intentionen måste vara att man ska ta till sig svenska normer och värderingar. Det är något vi inte betonat lika mycket i vår tidigare integrationspolicy, säger Daniel Källenfors till Bulletin.
Ska bli en del av svenska värderingar och normer
Exakt hur arbetet kommer att förändras i detalj är ingenting Daniel Källenfors kan svara på i nuläget. Det reviderade policydokumentet handlar om hur kommunen ska bemöta nyanlända som vill ha hjälp från kommunen, vilket därmed inte berör alla invandrare.
– När man träffar kommunen så är kommunen och tjänstemännens inställning att den nyanlände ska bli en del av Sveriges värderingar och normer. Förväntansbilden på de som kommer hit är att de ska bli svenskar, säger Daniel Källenfors.
Lidingö stad lade redan ett stort fokus på sysselsättning i sitt senast reviderade policydokument. De anser att det är viktigt att den nyanlände försörjer sig utan kommunens hjälp så snabbt som möjligt. Men i det nya policydokumentet anser kommunen att de vill lägga större vikt även på andra områden.
– Det handlar om den svenska kulturen, vår liberala syn på samhället, vår respekt för varandra och våra värderingar, som synen på könsroller exempelvis. Enligt vårat perspektiv fungerar det mångkulturella samhället inte som det är tänkt, utan det blir separata samhällen i stället.
FN:s flyktingkonvention nämner assimilering
Förutom kommunen så skriver kommunstyrelsen att det är viktigt att fler instanser i samhället hjälps åt. I policydokumentet nämns bland annat Arbetsförmedlingen, enskilda medborgare, föreningar och civilsamhälle, företag och näringsliv, fastighetsägare samt trossamfund.
Nyanlända kommer att fortsatt få hjälp med svenskundervisning och sysselsättning enligt den nya integrationspolicyn. Dessutom kommer kommunen göra uppföljningar för att se till att integrationsarbetet går rätt till.
Enligt Daniel Källenfors är assimilering det nyaste i kommunens integrationsarbete. Han betonar även att assimilering inte är särskilt kontroversiellt eftersom det bland annat nämns i FN:s flyktingkonvention från 1951.