Det finns böcker som är som vackert målade tavlor. Tittar man tillräckligt länge på dem kommer man att upptäcka nya saker. Bland konstnärerna sticker 1500-talsmålaren Pieter Bruegel ut, då hans renässansmotiv aldrig blir inaktuella och bland författare gäller samma sak för filosofen och Nobelpristagaren Bertrand Russell (1872–1970). Speciellt hans faktaspäckade A History of Western Philosophy från 1945, som två år senare gavs ut på svenska med titeln Västerlandets filosofi.

Det finns mycket att säga om Bertrand Russell, matematikern, filosofen, aktivisten och levnadskonstnären. Han prickade inte alltid rätt men så är fallet när man är offentligt aktiv i nästan åttio år och gudarna ska veta att han trampade helt fel när det gäller det oförblommerade stödet för Nordvietnams diktatur.

Men stundtals var han lysande och han var bland de första som intellektuellt sammanfattade ateismen eller icketron. Om det kan man tycka olika men Russells tekannaliknelse om organiserad religion är värld att läsa oavsett om du tror på Gud eller inte. Likaså är hans monumentala verk över västerlandets filosofiska historia ett verk som kommer att leva vidare. Den är, för att behandla ett sådant ämne, kort och koncis och har tilltalat generationer av studenter, filosofiskt intresserad allmänhet och professionella forskare som känner att de hemma i bokhyllan behöver en universitetskurs i bokform.

Russells är inte bara lättläst utan lärd, intressant och uppseendeväckande. På ett sätt är det fascinerande att han kunde spotta ur sig en så kallad ”total” historiebok inom filosofi, för den täcker verkligen allt. På ett personligt plan minns jag när jag läste den som ung gymnasist och det var verkligen en ”ahaupplevelse”. Sedan dess har den följt med mig. Genom forskning, ett antal böcker och otaliga artiklar. Jag äger både den engelska och svenska upplagan och de är tummade, med otaliga hundöron och anteckningar. Kort och gott är boken en följeslagare och jag rekommenderar den varmt till alla som är intresserade av filosofi. Man blir inte besviken.

Så läs Bertrand Russell. Du blir klokare och smartare och bjuds dessutom på något som skulle kunna kallas för en läsfest. Läs den på svenska eller engelska, för dess briljanta ton beror nog mest på att en människa med sådan formuleringsförmåga alltid lyckades vara stringent eller mitt i prick. Kärt barn har många namn. Slutligen lämnas man med intrycket att man själv har blivit klokare, smartare och allmänt mer lärd. Han ägde en formuleringsförmåga som få människor i dag skulle kunna matcha eller för att, fritt ur minnet, citera William Shakespeares Romeo och Julia:

Vi kommer aldrig att skåda hans like igen!

Det är precis så det är när det gäller det odödliga verket Västerlandets filosofi.

David Lindén