Ingen undkommer kanslern. Gunnar Wetterbergs bok om Axel Oxenstierna är bland det mest briljanta som har skrivits i svensk historia. Den är ett måste för alla som vill komma närmare det förflutna, för den som vill få en lättfattlig kurs i ledarskapet och för den som vill få en genuin läsupplevelse.
God jul, läsare! Det är sällan man kan få säga så i en tidningsspalt. Men nu gör jag det och unnar mig att vara personlig. Det är en fantastisk ynnest att få skriva för Bulletins kultursida och att, speciellt, få administera denna julkalender. Tänk att få delge läsare vilka favoritböcker som finns i mitt och andras liv och varför man ska läsa dem. När jag fick frågan trodde jag knappt att det var sant. Förvisso har det blivit vad man skulle kunna kalla för ”gubb-tungt”, men vad gör det? Vårt uppdrag och vår målsättning har faktiskt varit att vandra i otakt med tiden.
Om man ska studera svensk historia finns det en person man inte kan runda och det är rikskanslern Axel Oxenstierna (1587–1654). Han var mannen bakom det svenska 1600-talets stormaktsbygge och anfadern till många av de mekanismer som har gjort Sverige till ett relativt välskött fögderi.
Axel Oxenstierna befann sig i sin tids historiska mitt. När han tillträder det klassiska ämbetet ”rikskanslern”, inte att blanda ihop med 1930-talets Tyskland, är det kris på exakt alla fronter. Det finns en promemoria som skrivit in sig i svensk hisotoria och den är författad av Axel själv och börjar med:
Alla våra grannar är våra fiender.
Det citatet summerar Sverige i början av 1600-talet. Det är krig, blod och död, men tack vare en kompetent kung och en ännu kompetentare kansler lyckas man styra utvecklingen åt ett annat håll. Stormaktstiden, återfödseln av svensk utbildning, Gustav II Adolfs död vid Lützen och det slutgiltiga resultatet i form av 1634 års regeringsform, ett dokument som lägger grunden för vad som komma skall. För Sverige blir efter det ett välregerat land och Oxenstierna lägger grunden för den stat vi lever med än i dag. Men det fanns ingen heltäckande biografi över Axel Oxenstierna tills Gunnar Wetterberg bestämde sig för att skriva den.
Så vill du förkovra dig bör du läsa den. Atlantis gav 2005 ut tvåbandsboken om Oxenstierna och den är milt uttryckt lysande. Den fångar dig, den får dig att reflektera och den får dig också att anteckna. Kort och gott är den bland de bästa historieböcker som har skrivits på 2000-talet och ett ovärderligt tillskott till svensk historia. Wetterberg brukar själv säga att den är skriven efter att under trettio år i svensk statsförvaltning haft Axel ”sittande på axeln” och han lämnar läsaren med intrycket av att vi fortfarande befinner oss i Oxenstiernas skugga.
Gunnar Wetterbergs biografi över Sveriges främste statsman är helt enkelt lysande och med detta sagt vill jag önska alla en riktigt god jul. Köp den. Läs den. Ge bort den. För den gör oss alla mer lärda när det kommer till vår gemensamma svenska historia.
David Lindén
