Galningen Dag Stålsjös teorier fick många människor intresserade av historia, skriver David Lindén.
Ett gott skratt förlänger livet och häromdagen roade jag mig med att se om Dag Stålsjös dokumentärserie ”Svearikets vagga” som finns på Youtube. Stålsjö var dokumentärfilmare och på 1980-talet fick han för sig att Sverige helt och hållet uppstod i Västergötland. Som representant för den så kallade Västgötaskolan gjorde han den på många sätt till åtlöje, i alla fall tills Jan Guillous boksvit om tempelriddaren Arn Magnusson skrevs. Om man vill dra på munnen rekommenderas Stålsjö. Det är teorier som inte ens skulle klara av en högstadieuppsats, lägg till hörsägen och att det med frenetisk energi återupprepas att ”man kan tänka sig”. Kort sagt en form av komedi men ändå med vissa mått av sanning.
Inom historien talas det ofta om tradering, att en skröna innehåller delar av sanningen. I Stålsjös fall skulle man kunna säga att hans grundledande tes till viss del hade rätt. Att Västergötland var en viktig del av det som skulle komma att bli Sverige. Det betyder dock inte att Jerusalem, Uppsala eller Sigtuna fanns på Kinnekulle. Däremot att landskapet i kombination med Mälardalen blev en viktig komponent i den svenska statsbildningen. När det kommer till tradering, eller hörsägen, ska man också inse att det är viktigt att utvärdera dem som för sägnerna vidare. Även om sanningskornet finns där får man inte ta det som den definitiva versionen av sanningen. Men det finns traderingar som har stått sig. Exempelvis kan nämnas fornborgen Sandbyborg på Öland som i närtid har grävts ut. Det var stället för en blodig massaker för cirka två tusen år sedan och långt in på 1950-talet varnades traktens barn att leka vid Sandbyborg. Enligt legenden var det ”en ond plats”, vilket den senaste tidens utgrävningar har bekräftat. En massa människor blev systematiskt massakrerade vid Sandbyborg och långt in i vår tid har alltså människors varnats för att vistas där. Om man ska sno en klassisk slogan från SVT kan man säga att ”det sitter i väggarna”.
Det är därför man helt och hållet inte ska avfärda den muntliga traditionen eller tokstollar som Stålsjö. Inom litteraturen kan man säga att dåren ofta besitter ett mått av sanning och det gjorde även han. Samtidigt måste man kunna utvärdera, fundera och pröva även de muntliga traditionerna. Det är detta som dagens människor har svårt att förlika sig med. Till detta ska läggas att vi numera har omvärderat teorin om hur Sverige bildades. Det var inte bara ett landskap utan flera som bidrog till vår nuvarande statsbildning. Syntesen som begrepp bidrog Västgötaskolan till att etablera. Även om de härbärgerade ett stort antal av diverse knallkorkar. Men även sådana galningar kan ibland säga något vi ska lyssna på. Däremot är det nog inte så att Atlantis fanns i Västergötland eller att Skara är en parafras av Bibelns Sara.
Galenskap är inte historia.
Läs även: Lyssna på Lech Walesa