Min vän och kollega Luai Ahmed är en av stjärnorna i SVT:s dokumentär SD-bögar, som skildrar vad som kan kallas för ”homonationalism”, det faktum att allt fler homosexuella väljer att gå politiskt åt höger. Men egentligen borde det inte vara en nyhet. Kärnan i liberalkonservatismen är att man ska få välja själv och samtidigt omfamna vissa kärnvärden. Dessa värden har alltmer utmanats med den starka migrationen till Sverige. Om man ska vara krass handlar det om att man inte vill ha det som i den muslimska världen, och det är här som journalisten Erik Galli har gjort ett galant jobb.

Han vågar nämligen ställa frågor och låta tittarna bilda sig en egen uppfattning. Det är intressant, provokativt och folkbildande. Att våga fråga i stället för att fördöma och att låta människor få tala till punkt. Ett sådant förhållningssätt är vi relativt svältfödda på i Sverige och speciellt inom dokumentärgenren som nästan alltid är tesdriven. Men inte så i detta fall.

I stället för att vilja driva tesen att homosexuella SD:are är dumma i huvudet väljer Galli att ställa sig frågan varför? Hur resonerar en homosexuell man när han väljer att rösta på SD? Hur resonerar en amerikansk drag show artist som öppet stödjer Donald Trump? Det är detta som gör hela serien så oerhört sevärd och det syns inget av den ensamhet som vissa recensenter vill göra gällande. Kort sagt ska Erik Galli ha en eloge då han åstadkommit en skildring som få andra hade kunnat göra.

Dokumentärfilmaren Folke Rydén får se upp då han verkar ha fått en efterträdare eller i alla fall någon som valt att gå i hans fotspår. Förhoppningsvis fortsätter Galli sin gärning och jag skulle gärna se att han exempelvis skildrar invandrare som röstar på Sverigedemokraterna. Ett varmt grattis till en fantastisk dokumentär.

SD-bögar kan ses på SVT-play.