Världens äldsta litteratur börjar med H2O, skriver David Lindén.
Det är svensk sommar vilket innebär både torka och det eviga sommarregnet. Ljumma strilar som kan pågå i dagar eller bara i minuter och, beroende på om det regnar så pass mycket att det blir blött i jorden, vara skillnaden mellan missväxt och goda skördar. I alla fall om vi hade levt för hundra år sedan. Men även i dessa tider betyder vatten något livsviktigt. Det är tanken på liv.
Om man grovt skannar den tidiga världslitteraturen handlar allt om just vatten. Namn som Homeros, Odysseus eller för den delen Bhagavad Gita kretsar kring vatten eller floder. Dessa eviga historier om modiga grekiska män som vill försöka att ta sig hem eller att floden Ganges är nyckeln till livet. Vatten är helt enkelt viktigt, och det är därför som den svenska sommaren är epicentret kring vad som är den svenska kulturen. Sommaren är inte heller bara ljuset och värmen..
Länge var svenska vägar i ett erbarmligt skick. De var helt enkelt så pass dåliga att ett danskt sändebud skojade, halvt på skämt och halvt på allvar, att det borde vara en form av straff att färdas på en svensk väg. Därför föredrog man att resa om vintern. Frusna floder och sjöar erbjöd en bekvämare resväg än de små skogsstigar som var till i mitten av 1800-talet kallade för en svensk väg.
Vattnet har helt enkelt betytt mycket för Sverige och detta bevittnar vi även i modern tid. Det faktum att Sjöräddningssällskapet varnar för minskad simkunnighet är en sådan sak. Smaka på det. I den kommunala simskolans förlovade land lär sig människor inte längre att simma. Det är skrämmande och rent av fel. Men det visar samtidigt att kunna vistas kring vattnet har en betydelse inte bara i vår historia utan även i nutiden.
Numera handlar historien om vatten inte bara om törst och resande utan även om vad som slarvigt brukar kallas för säkerhetspolitik. Om man inte har tillgång till rent vatten skapar det en orolig befolkning som är beredda att göra nästan vad som helst för att tillskansa sig resursen. Ett typexempel är Jordanfloden i Mellanöstern som varit en ständig källa till konflikt. På svensk botten kan nämnas diskussionen kring vattenkraftverken eller att vatten i framtiden kan bli en svensk exportvara. Loka, Ramlösa och andra källor kommer vi att kunna tjäna pengar på. Men om detta tvistar dock de lärde. Själv lutar jag åt att våra sjöar, åar och forsar är en del av ett unikt varumärke vars innehåll kan exporteras till stora delar av världen.
Exempelvis finns Stenkulla brunn i Västergötland. Det anses vara världens bästa mineralvatten och serveras bland annat under Nobelmiddagen. Att vatten kan testas likt ett gott vin visste jag inte. Men man är aldrig för gammal för att lära sig någonting nytt.
Drick gott vatten under sommaren och njut av det som få är förunnat!