Matprisdebatten har på senare tid intensifierats med bojkottuppmaningar riktade mot livsmedelskedjorna. Nu går riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) från Västerbotten in i diskussionen med ett inlägg på Facebook där hon ger sin syn på vad som ligger bakom prisutvecklingen.

”När Axfood tar 3,9 procent vinst på försäljningen så tar staten 12 procent på samma pengar,” skriver Lindahl i sitt inlägg.

I en skriftlig kommentar till Bulletin utvecklar Lindahl sitt resonemang: ”Bara statens ökade momsintäkt på prisökningarna är nästan fyra gånger så hög som hela Axfoods vinst. Statens moms på livsmedel är ungefär tre gånger så hög som vinstmarginalen för Axfood, alltså 12 procent jämfört med 3,9,” uppger Lindahl.

Hon hänvisar till en analys från Svensk Dagligvaruhandel enligt vilken bara momsen på prisökningarna mellan 2020 och 2023 har ökat statens intäkter med 11,7 miljarder kronor på årsbasis.

Efterlyser bred översyn av skatter i livsmedelskedjan

På frågan om vilka skatter som bör sänkas svarar Lindahl att hennes poäng inte är att föreslå en specifik skattesänkning.

”Jag anser att riksdagen bör se över alla skatter och avgifter i livsmedelskedjan i syfte att göra maten billigare och samtidigt främja inhemsk livsmedelsproduktion,” skriver hon till Bulletin.

Lindahl lyfter fram siffror som enligt henne visar att livsmedelskedjornas marginaler har minskat. Hon skriver att Axfood har sänkt sin marginal från 4,7 procent 2020 till 3,9 procent 2024. Enligt Lindahl låg ICA:s medianbutik 2023 på 2,4 procents marginal.

Anklagelser om planekonomiska lösningar

I inlägget riktar Lindahl kritik mot Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar.

”Det är tyvärr uppenbart att Vänsterpartiet hellre eldar på en missriktad konflikt för att få förespråka sina planekonomiska prisregleringar än att ta itu med det riktiga problemet,” anser hon.

I sitt svar till Bulletin är Lindahl än tydligare med V-kritiken:

”Jag är helt övertygad om att även Vänsterpartiet vet att 12 procent moms på försäljningen är mer än 3,9 procents vinst på samma försäljning. Man vet så klart också att det inte ens är den enda handen staten har i kundernas plånbok och att samma procedur upprepar sig i flera led genom livsmedelskedjan,” förklarar hon.

”Det är naturligtvis inte helt ärligt, men tycker man att skatt alltid är av godo och alla problem bäst löses med planekonomiska prisregleringar så tvingas man ju förställa verkligheten,” fortsätter Lindahl.

”Läget är katastrofalt”

På frågan om Sveriges livsmedelssårbarhet vid kris är Lindahl tydlig:

”Vi ska inte linda in det: Läget är katastrofalt och vår självförsörjning är långt ifrån bra. Vi importerar i princip varannan tugga mat och beredskapslager, i den mån man har, räcker inte hur länge som helst,” konstaterar hon i sitt svar till Bulletin.

”Det är ingen ny situation och det vore verkligen på tiden att diskutera hur vi får fler jordbruk och livsmedelsproducenter,” tillägger hon.

Lindahl nämner också att hon för två år sedan föreslog en genomlysning av livsmedelskedjan och hur statens pålagor påverkar kostnaderna.

”Jag behöver väl inte berätta att alla partier, undantaget MP, motsatte sig detta?” skriver hon i sitt inlägg.