Under onsdagen har delegationer från Sverige, Finland och Turkiet setts för ett första möte i Ankara. Mötet pågick i cirka fem timmar, rapporterar AP.

På bordet låg de nordiska ländernas Natoansökan, som Turkiet i dagsläget säger nej till. Turkiet har ställt en rad krav för att släppa in Sverige och Finland i försvarsalliansen. En lista har publicerats som riktas mot Sverige. Den innehåller bland annat krav om att Sverige slutar att ge ”politiskt stöd till terrorism”.

Under mötet upprepade Turkiet sina krav om att avsluta alla kontakter med PKK och andra av Turkiet terrorklassade organisationer, säger presidenten Recep Tayyip Erdogans talesperson Ibrahim Kalin på en presskonferens.

– Vi förmedlade i tydliga ordalag budskapet att processen inte går framåt innan Turkiets oro för säkerheten beaktas genom konkreta steg, och inom en viss tidsram, sade Kalin enligt AFP.

Turkiet har lämnat över information om olika organisationer till de nordiska delegationerna, rapporterar finländska Yle.

Vad gäller vapenindustrisamarbete har man sett ett visst närmande, vilket skulle kunna innebära att Sverige och Finland lättar på regleringarna, sade Kalin.

Det är oklart när nya samtal ska hållas.

”Reda ut oklarheter”

I samband med en presskonferens i Stockholm kommenterade statsminister Magdalena Andersson (S) ansträngningarna som görs för att nå fram till Turkiet.

– Vi har diskussioner bilateralt och trilateralt just nu. Vi är såklart angelägna om att lösa de frågor som finns från den turkiska sidan. Jag ser fram emot att fortsätta den här dialogen, sade hon.

Turkiets lista innehåller bland annat anklagelser om att Sverige stödjer den av Turkiet, USA och EU – alltså även Sverige – terrorstämplade organisationen PKK.

Ett annat krav är att Sverige lyfter det påstådda vapenembargot mot Turkiet. Något generellt embargo är det dock inte tal om men Sverige har genom myndigheten Inspektionen för strategiska produkter (ISP) stoppat alla vapenleveranser till landet sedan 2019.

– Vi kommer att gå igenom listan som Turkiet lämnat och försöka reda ut en del oklarheter som funnits i medierna och på olika håll. Det finns en del oklarheter att vi säljer vapen och vart våra biståndspengar går, sade Magdalena Andersson.

– Vi skickar varken pengar eller vapen till terroristorganisationer, sade hon.

Skriftligt avtal

Enligt utrikesminister Mevlüt Cavusoglu kräver Turkiet ett skriftligt avtal med Sverige och Finland för att lägga ner sitt veto i Natofrågan, rapporterar bland andra tidningen Türkiye.

Cavusoglu signalerar också att han vill ha fortsatta samtal med länderna tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Nato står i ”nära kontakt” med såväl Turkiet som Sverige och Finland för att lösa tvisten kring ansökningarna, berättade Stoltenberg på en presskonferens i Bryssel.

– Mitt budskap är att jag är övertygad om att vi kommer att hitta en lösning. Alla medlemsländer är överens om att Natos öppna dörr-politik är och har varit en stor historisk framgång.

Någon uppdelning i att hantera ansökningarna en och en tycks inte Natochefen se framför sig. Åtminstone inte än.

Stenström för Sverige

Från svensk sida deltog statsminister Magdalena Anderssons statssekreterare Oscar Stenström. Finland hade skickat Jukka Salovaara, motsvarande kabinettssekreterare på finländska utrikesdepartementet.

Turkiets representanter bestod av Kalin och biträdande utrikesministern Sedat Önal.

Mötet följer på en rad samtal på olika nivåer den senaste tiden. Till exempel har statsminister Magdalena Andersson och Finlands president Sauli Niinistö båda talat med president Erdogan.

– Vi har varit väldigt tydliga med att vi naturligtvis följer terroristklassningen av PKK. Jag kan konstatera att Sverige var ett av de allra första länderna – redan under Olof Palmes tid på 80-talet – som terroristklassade PKK och drev det i EU, sade Linde före mötet.

Turkiet hävdar att Sverige skänkt miljarder till PKK och det kurdiska partiet PYD (Demokratiska unionspartiet), vars väpnade gren YPG Turkiet likställer med PKK.