Regeringen har bett myndigheten ta fram listan, som bygger på att ländernas medborgare uppenbart inte har någon grund för att söka asyl i Sverige.

Då har man pekat ut åtta länder: Albanien, Bosnien och Hercegovina, Chile, Kosovo, Mongoliet, Nordmakedonien, Serbien och USA.

– Det finns fler länder än de åtta som vi har valt ut som är säkra länder, men för att inte ha en för stor lista har vi utgått från antalet asylsökande och landat i de här åtta, säger Daniel Grynfarb, som är enhetschef vid Migrationsverkets rättsavdelning.

Har sållat lång lista

Tio amerikaner sökte asyl i Sverige förra året. Under de senaste åren har det handlat om ett eller några tiotal ansökningar från landet.

– Det är samma kriterier för alla länder. Det ska finnas ett myndighetsskydd som är tillräckligt bra, det ska finnas en allmän rättsstat som fungerar, det ska vara ett land som har kontroll över sitt territorium och det ska inte förekomma någon inre väpnad konflikt, säger Grynfarb.

– Och det ska vara ett land som inte kan komma att skicka någon vidare till dödsstraff eller tortyr i ett annat land.

Myndigheten utgick från ett 60-tal länder, berättar han. Sedan har det sållats, till exempel för att det finns mindre osäkra områden i ett land, eller av andra juridiska skäl.

När regeringen meddelade att listan skulle tas fram nämnde migrationsminister Morgan Johansson (S) flera länder där färre än fem procent av dem som söker asyl får stanna i Sverige. Han nämnde Albanien och Mongoliet som nu står med på listan, men också Uzbekistan, Ukraina och Georgien som inte gör det.

Omkring tio procent

Det uttalade målet är att Migrationsverkets arbetsbelastning ska minska.

Morgan Johansson såg framför sig att så många som en tredjedel av de asylansökningar som kom in under förra året skulle ha kunnat hamna i ”snabbspåret”. Daniel Grynfarb uppskattar att det handlar om en tiondel med den lista som nu lagts fram.

Rättsorganisationer som Amnesty International har kritiserat lagändringen, för att processen inte utgår från individens behov av skydd utan breda bedömningar av hela länder.

– Det är viktigt att komma ihåg att bara för att ett land hamnar på listan så betyder det inte att alla som söker asyl får avslag i snabbproceduren, säger Daniel Grynfarb, som poängterar att det kommer att gå att överklaga.

I snabbspåret är tidsmarginalerna dock mindre. En domstol behöver välja att pröva överklagan och sedan också fatta beslut om inhibition – att själva avvisningen får vänta till dess att ett beslut är fattat.

Kan strykas

Listan med de åtta länderna skickas nu på remiss till migrationsdomstolarna, andra berörda myndigheter och organisationer som är verksamma i rättighets- och migrationsfrågor.

Den reviderade utlänningslagen är tänkt att träda i kraft den 1 maj. När den gjort det ska länderna bevakas och kunna strykas från listan ”omedelbart” vid behov.

TEXT: Martin Mederyd Hårdh/TT