Det var i måndags som bojkotten mot de stora livsmedelskedjorna gick av stapeln för att sedan fortgå veckan ut, enligt den virala kampanj som fått spridning online.

Initiativet till bojkotten har dragits igång i protest mot matpriserna, som ökade med 3,9 procent i februari enligt de senaste siffrorna från SCB. I ljuset av kampanjen har bland andra Vänsterpartiets ledare Nooshi Dadgostar meddelat att hon tänker bojkotta Ica, som är den största aktören, under veckan.

Läs även: Dadgostar: ”Kommer att bojkotta Ica”

Branschorganisation kritisk

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen företräder olika livsmedelproducenter och har omkring 750 medlemsföretag. Föreningens presschef Daniel Emilson skriver följande om bojkotten i ett mejl till Bulletin:

”Vi tycker att bojkotten är olycklig och missriktad. En bojkott av handeln riskerar ytterst att slå mot svenska lantbrukare och livsmedelsproducenter. Det är till stor del deras produkter som inte kommer att köpas den här veckan, och gå till spillo.

”Hela livsmedelskedjan - från lantbrukare till livsmedelsproducenter till dagligvaruhandel - har sedan 2021 drabbats av extrema kostnadsökningar, framförallt 2022 och 2023. Hela livsmedelskedjan såg sin lönsamhet minska rejält under den här perioden, något som bland annat SCB har konstaterat.

”Livsmedelsindustrin, som vi företräder, hade till och med negativ lönsamhet 2022 och 2023. Det har aldrig hänt förut, och många producenter går fortfarande med förlust. De betalar alltså för att producera mat, vilket givetvis är helt ohållbart.”

”Kostnader har ökat kraftigt”

Vidare konstaterar Emilson att inflationen la sig under 2024 och att prisökningstakten sedan sjönk till normala nivåer.

”Nu ser vi tyvärr att matpriserna ökar igen, och det beror på att livsmedelskedjans kostnader har ökat kraftigt. De här kostnadsökningarna beror på externa faktorer utanför företagens kontroll, däribland extremväder, dåliga skördar, ökande geopolitisk osäkerhet och kraftigt ökade förpackningsavgifter. Trumps hot om handelskrig och kraftigt höjda tullar riskerar att driva upp priserna ytterligare.

”Många av dessa faktorer kan inte heller våra politiker göra något åt, även om en del försöker ge sken av det. En bojkott kommer inte heller råda bot på något av detta”, skriver han och hänvisar till ett avsnitt av Ekonomiekot Ekot där ämnet avhandlas.

”Inget annat än populism”

Emilson ger heller inget positivt besked om hur matpriserna kan komma att utvecklas framöver.

”Det finns väldigt lite – om ens något – som talar för att matpriserna kommer gå nedåt. Utvecklingen i omvärlden går tyvärr åt fel håll på de flesta sätt. Klimatförändringarna och klimatanpassning kommer leda till ökade kostnader för både lantbrukare och livsmedelsproducenter.

”Omställningen till hållbar produktion kommer kosta väldigt mycket också. Kostnaderna för ökad beredskap kommer också kräva stora och dyrbara investeringar. Vissa partier har föreslagit pristak och priskommissioner, men det är inget annat än populism och jakt på billiga opinionspoäng. Inget av detta kommer att ta bort livsmedelskedjans ökande kostnader eller leda till sänkta matpriser.

”Det politikerna kan göra är att satsa på att göra det enklare, billigare och mer lönsamt att producera livsmedel i Sverige. Maten kanske inte blir billigare, men vi kan öka livsmedelsproduktionen och på så sätt stärka den svenska livsmedelsberedskapen inför kommande kriser och i värsta fall krig. Vi har skrivit utförligt om detta i vår nya beredskapsrapport ’Recept för resiliens’.”

Bulletin har under onsdagen kontaktat finansminister Elisabeth Svantessons pressekreterare Klara Söderberg och Niklas Gillström med frågor om de planerar att sänka matmomsen eller vidta några andra åtgärder för att få ned matpriserna. De har i skrivande stund inte gett något svar på frågorna.

Läs även: Lindahl (C): Staten tar större del av matpriserna än handeln