Sverige har Europas tredje högsta arbetslöshet med 8,7 procent. Samtidigt larmar arbetsgivare om personalbrist inom allt från ingenjörsyrken till kockar och taxichaufförer

Förklaringen ligger i dålig matchning på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är nästan tre gånger högre bland utrikes födda jämfört med inrikes födda. Bland personer födda i Afrika når siffran 29 procent.

Nu ska regeringens nya lönegolv styra utländsk rekrytering mot kvalificerade jobb. Samtidigt tvingas arbetsgivare vända sig till inhemska arbetslösa för enklare tjänster.

Svenskt Näringsliv: ”Helt idiotiskt”

Reformen skapar en ovanlig frontlinje. Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt fäller en hård dom:

– Att sätta ett lönegolv på det här sättet är helt idiotiskt. Det är företagen som vet vilken kompetens de behöver, inte staten, säger han till fokus.

Daunfeldt varnar för att företag med rekryteringssvårigheter nu får det ännu svårare. Konsekvensen blir uteblivna investeringar och förlorade arbetstillfällen.

Han pekar på restaurangbranschen som exempel. Utan specialistkocken kan fine dining-restaurangen aldrig öppna. Då uppstår heller aldrig jobben som servitörer, diskare och lokalvårdare.

– Det är därför jag kallar det här för en tillväxthämmande politik, säger Daunfeldt.

LO försvarar hårt

LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö ser tvärtom lönegolvet som nödvändigt för att stoppa lönedumpning:

– Det är inte arbetsgivarnas eller fackets roll att avgöra vem som ska komma till Sverige. Det är en statlig uppgift, säger han.

Hållö avslöjar att arbetskraftsinvandringen tappat sin ursprungliga funktion:

– Arbetskraftsinvandringen har i praktiken blivit en annan väg in för människor från MENA-länder när asylmöjligheterna minskat, säger han.

I stället för spetskompetens till bristyrken har systemet enligt Hållö använts för att kringgå asylreglerna. Resultatet blev låglönejobb fyllda med nyanlända medan integration av befintliga invandrare försummades.

Ideologisk konflikt avslöjas

För Hållö handlar frågan om mer än kompetensbrist. Han avslöjar en djupare ideologisk konflikt:

– Under Reinfeldt-åren drevs en politik som fortfarande präglar delar av Moderaterna och deras närstående tankesmedjor. Arbetskraftsinvandringen blev då inte bara en fråga om kompetensförsörjning, utan också ett ideologiskt projekt, säger Hållö.

Han menar att generös arbetskraftsinvandring drivits av en vilja att försvaga facket och knäcka svenska modellen genom lågkvalificerad arbetskraft.

Daunfeldt avvisar anklagelserna. Att staten på förhand ska avgöra vilken kompetens som är riktig brist vore enligt honom ett större avsteg från svenska modellen.

– Myndigheter kan aldrig veta bättre än företagen vilken kompetens som behövs, säger han.

Den politiska kartan har ritats om. Svenskt Näringsliv hamnar närmare Miljöpartiet och Centerpartiet medan LO står bakom regeringen och Sverigedemokraterna.

Migrationsverkets bristyrkeslista kritiseras från båda håll. Listan omfattar allt från kockar till officerare. Hållö kallar det bisarrt att officerare finns med:

– När man definierar brist som att folk inte vill ta dåligt betalda jobb med usla villkor har man missförstått begreppet, säger han.