Landsorganisationen LO, en sammanslutning av 14 olika fackförbund, ser ett behov av breda statliga satsningar för att stödja den svenska ekonomin. Pengarna bör främst gå till den pågående gröna omställningen av den svenska ekonomin och arbetsmarknadsåtgärder för att få bukt på arbetslösheten, anser LO.

– Behoven handlar mycket om den klimatomställning som pågår. Det behövs både hårda investeringar i maskiner och infrastruktur, men inte minst mjuka investeringar i människor i form av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder, säger LO:s chefsekonom Laura Hartman vid en pressträff.

– Arbetsmarknadspolitiken behöver en uppryckning […] Långtidsarbetslösheten bör bekämpas med en mer expansiv penningpolitik, tillägger Hartman.

I februari hade 177 000 personer, varav mer än hälften födda utanför Europa, varit arbetslösa i mer än ett år och knappt 100 000 personer i mer än två år. LO förutspår att långtidsarbetslösheten förblir ”fortsatt hög”.

Sverigedemokraterna är dock skeptiska.

– Senaste tiden har med all önskvärd tydlighet visat att det som behöver prioriteras är försvaret och svensk energiförsörjning – inte hittepåjobb och grön omställning”, skriver Sverigedemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt till Bulletin.

Sverige behöver ett underskottsmål

Sverige behöver ett underskottsmål, inte ett överskottsmål, enligt LO.

– Sverige har råd med det och att ligga på en betydligt högre statsskuldskvot. Vi anser att överskottsmålet behöver revideras ned till ett underskottsmål, alternativt sätta ett skuldmål som är högre än i dag, säger LO:s chefsekonom Laura Hartman.

Inte heller här instämmer SD.

– Vi har ett finanspolitiskt ramverk och ett skuldankare man bör förhålla sig till. Det finns utrymme för ett underskott inom dessa ramar men att prata underskottsmål och massiva statliga satsningar för att finansiera grön omställning låter djupt oansvarigt, skriver Sjöstedt.

Ber Riksbanken hålla räntan oförändrad

Förra veckan aviserade Finansdepartementet att den förutspår en inflationstakt på 4,8 procent under det pågående året – den högsta nivån sedan början på 90-talet. Det har spätt på förväntningar att Riksbanken kommer att tvingas att höja styrräntan under innevarande år, i stället för i slutet av 2024 som är det nuvarande målet.

– Räntevapnet är improduktivt för att bekämpa inflationen i den nuvarande situationen [när priserna främst stiger på grund av högre energi och matpriser]. Vi förordar att den ligger kvar på nuvarande nivå åtminstone året ut, kommenterar Hartman.

Handelsbankens ekonomer bedömer att den oväntat höga inflationen kommer att tvinga Riksbanken att höja styrräntan redan i år, så att den ligger på 1,25 procent i slutet av 2024 jämfört med noll procent i dag.

Sverigedemokraterna vill att Riksbanken själv tar ställning till räntefrågan och anser att politiken bör fokusera på energipriserna.

– Styrräntan är en fråga för Riksbanken. Det som bör göras från politisk håll är att få ned de hutlösa priserna på el och bränsle, vilka är de största faktorerna bakom den skenande inflationen, skriver Sjöstedt.

Riksbanken håller sitt kommande räntemöte om tre veckor. LO fruktar att en åtstramning i form av en räntehöjning inte kommer att bita på inflationen, men istället leda till högre arbetslöshet och urholka hushållens disponibla inkomster.

Läs även: Fler banker höjer boräntorna på grund av stigande upplåningskostnader