Internationella prischocker ligger till stor del bakom de kraftigt höjda livsmedelspriserna, enligt Konjunkturinstitutet (KI), som har ökat med 23 procent på knappt två år.

Men en del av ökningen, 6 procentenheter, kan inte förklaras med stigande energipriser, ökade globala matkostnader eller försvagad krona, menar KI som har tittat på prisökningar från 2019 till och med första kvartalet i år.

Om priserna i butik har höjts mer än kostnaderna är svårt att säga, enligt KI. Däremot har myndigheten kunnat konstatera att marginalerna ökat inom jordbruk och partihandel för livsmedel, vilket kan tyda på att omotiverade prisökningar skett i dessa led.

”Jättestark prisutveckling”

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) menar dock att jordbrukets ökade vinster hänger ihop med inflationen.

– Det blev en jättestark prisutveckling i samband med krigsutbrottet i Ukraina, och den löpte inte parallellt med kostnadsutvecklingen i alla lägen. De prisnivåerna hänger kvar lite grann fortfarande, säger LRF:s näringspolitiske expert Lars-Erik Lundkvist.

Nu är läget annorlunda, säger Lundkvist, bland annat på grund av att skördarna blivit betydligt sämre under andra halvan av 2023.

– Hade man tittat på hela 2023 hade man kommit fram till att det inte varit någon typ av övervinst. I år är lönsamheten halverad. Över tid utjämnas de här förändrade lönsamhetsnivåerna.

Räntor urholkat vinsterna

Att marginalerna ökat under 2021–2022 betyder enligt Lundkvist inte att jordbrukssektorn tagit ut några överpriser.

– Vi sätter inte några priser själva i jordbruksledet, utan vi tar del av den marknadsutveckling som sker både i Sverige och inte minst på Europanivå, säger han.

Bönderna har inte fått mer i plånboken trots att priserna ökat så mycket menar du?

– Inte alls i år när lönsamheten varit halverad. Vi hade en bra lönsamhet 2022, men den behöver vi nu eftersom 2023 blir väldigt mycket sämre.

– Ränteutvecklingen är inte heller med i KI:s analys, den har urholkat vinstmarginalen väldigt kraftigt, säger Lundkvist.

”Missar viktiga delar”

Att partihandeln inom livsmedelsbranschen lagt på omotiverade prishöjningar stämmer inte, enligt Svensk Handel, som menar att bland annat höjda räntor påverkat.

”Analysen missar väldigt viktiga delar av kostnadsbilden. Exempelvis tar man inte hänsyn till ökade räntekostnader. Verkligheten avviker en del mot den teoretiska modell som KI presenterat”, skriver Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel, i ett mejl till TT.

Livsmedelsindustrin pekas samtidigt ut som den bransch där vinsterna under samma period minskat ”extremt mycket”.

Branschorganisationen Livsmedelsföretagen menar att omvärldsläget med ökade kostnader har lett till ett tufft läge för branschen.

– Lönsamheten i livsmedelsindustrin är på väg rakt ned i källaren. KI:s rapport går helt i linje med allt vi har sagt, att producera livsmedel i dag är en kamp på knivseggen och för vår överlevnad, säger Livsmedelsföretagens chefsekonom Carl Eckerdal.

Utvecklingen med dålig lönsamhet för livsmedelsindustrin har fortsatt under 2023, säger Eckerdal.

– Från vår sida skulle priserna ha behövt höjas mer för att vi skulle kunna upprätthålla en lönsamhet på en historisk genomsnittsnivå men vi ligger långt, långt under den.