De senaste åtta åren har priset på diesel stigit med 110 procent till över 26 kronor litern. En stor del av denna höjning beror på reduktionsplikten. Den trädde i kraft 2018 och tvingar företag som säljer bensin och diesel att blanda in en högre andel förnybara bränslen.

”Många oroar sig för hur dyrt det har blivit att vara svensk – särskilt vid macken. Till stor del beror det på politiska beslut. Den socialdemokratiska regeringen har systematiskt höjt skatten på drivmedel under sina åtta år vid makten”, skriver Moderaterna i ett pressmeddelande.

I dagsläget krävs det en andel på 30,5 procent biodrivmedel i dieseln i Sverige, trots att EU:s bränslekvalitetsdirektiv bara kräver 6 procent. Till år 2030 ska reduktionsplikten höjas till 66 procent för dieseln, jämfört med EU-kommissionens förslag på 13 procent.

”Bensinpriset väntas öka med 3 kronor till 2026 och 5 kronor till 2030. Dieselpriset väntas öka med 5 kronor till 2026 och 9 kronor till 2030” till följd av den ambitiösa reduktionsplikten, säger Moderaterna.

Partiet vill därför sänka priset på drivmedel med minst fem kronor litern, genom att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå.

Reduktionsplikten spelar liten roll för klimatmålen

Nyckeln till minskade koldioxidutsläpp och att uppnå uppsatta klimatmål är elektrifiering av samhället, inte reduktionsplikten, menar Moderaterna som istället vill fokusera på:

• Utbyggnaden av kärnkraft med nytt energipolitiskt mål, gröna kreditgarantier, betalning för systemviktiga funktioner och forskningssatsningar.
• Förenklade tillståndsprocesser för att bygga ut landets elnät snabbare.
• Satsningar på mer laddinfrastruktur med elvägar och laddplatser.

Även industrin larmar om ovanstående punkter. Planerna avseende det fossilfria stålprojektet Hybrit (som statliga SSAB, LKAB och Vattenfall siktar på) är i fara då det dröjer med både miljötillstånd och besked avseende den framtida gröna elförsörjningen.

Läs även: Grönt stål i fara – frågetecken om elförsörjning och tillstånd