– Vi måste stoppa arbetskraftsinvandring till mindre kvalificerade arbetsuppgifter som kan göras av människor som finns här, säger M-ledaren Ulf Kristersson.

M vill införa en lägsta lön på 31 700 kronor för arbetsinvandrare från länder utanför Europa. Om arbetsgivaren i Sverige inte erbjuder minst den summan i lön så ska uppehållstillstånd inte beviljas.

– Höjt inkomstkrav har jag inget emot, det är ett sätt att förbättra systemet, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson om M-förslagen.

– Det är en väg att få bort utnyttjande, men också för att få konkurrensneutralitet mellan företag och för att arbetslösa i Sverige ska få jobb på villkor som gäller här, säger Gideonsson.

I dag kan uppehållstillstånd beviljas för en deltidsarbetare som får 13 000 kronor i månaden.

Kristersson räknar med flera tusen färre utomeuropeiska arbetsinvandrare om lönekravet höjs.

Nuvarande regler för arbetskraftsinvandring bygger på en reform som den förra Alliansregeringen genomförde tillsammans med Miljöpartiet.

Kristersson tycker inte att reformen var fel då, men anser att den behöver ”vårdas”.

– Vi slår vakt om arbetskraftsinvandringen framför allt av högkvalificerad arbetskraft. Det är viktigt för Sverige, säger han men tillägger att de problem som finns måste lösas.

M kommer i riksdagens socialförsäkringsutskott att föreslå att riksdagen tar initiativ till ett förslag om höjt lönekrav. Kristersson bedömer att det finns ett brett stöd för det. KD välkomnar M-förslaget.

Företag kritiska

Men från näringslivshåll hörs kritik. Visita varnar för att det blir svårt att få hit nyckelkompetenser, till exempel japanska sushikockar. Teknikföretagen varnar för allvarliga konsekvenser för företag som rekryterar bland annat svetsare och underhållstekniker. Lönerna inom de grupperna kan ligga under 31 700 kronor, enligt organisationen.

Företagarna är däremot positiva och uppger att när svenska företag rekryterar nyckelkompetens så är de beredda att betala.

Även på LO:s kravlista står en högre lägstalön. LO har tidigare sagt minst 22 000 kronor, men påpekat att en del länder har betydligt högre lönekrav.

– Det är vilda västern. Vi har den mest oreglerade arbetskraftsinvandringen i hela världen, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

Men LO vill framför allt återinföra den så kallade arbetsmarknadsprövningen, det vill säga att fack och myndigheter ska bedöma behovet av en viss typ av arbetskraft innan uppehållstillstånd ges.

Det säger M nej till.

Socialdemokraterna vill, liksom LO, se hårdare regler för att stoppa fusk och exploatering av arbetskraftsinvandrare. Tillsammans med MP, C och L har man tillsatt en utredning.

Ett problem är att arbetskraftsinvandrare inte sällan får betydligt sämre villkor när de kommer hit än vad som lovats i det erbjudande om jobb som ligger till grund för uppehållstillståndet.

Det förekommer också handel med tillstånd, till exempel genom att den som arbetsgivaren tar in får betala för det genom stora avdrag på lönen och bli ett slags gisslan.

Försörjningskrav föreslås

Utredningen ska både titta på hur Sverige kan locka till sig mer internationell kompetens och på åtgärder för att motverka missbruk av arbetskraftsinvandring.

LO tycker att utredningens direktiv är för vaga och befarar att förslagen mot missbruk och fusk inte blir tillräckligt kraftfulla. Något förslag om arbetsmarknadsprövning väntas inte från utredningen. I direktiven står att ”dagens system för arbetskraftsinvandring ska värnas”.

Utredningen presenterar ett delbetänkande i dag. Ett förslag är att även arbetskraftsinvandrare ska omfattas av försörjningskrav för att få ta hit sina familjer. Dock inte ett krav på lämplig bostad.

Både M och LO vill ha försörjningskrav för den som arbetsinvandrar.

Men utredningen bedömer att ett bostadskrav skulle göra det svårt för företag att locka arbetskraftsinvandrare till bostadsbristens Stockholm.

Utredningen föreslår även åtgärder för att underlätta för arbetskraftsinvandrare med eftertraktad kompetens att arbeta i Sverige.

Till exempel ska ”ringa fel” från arbetsgivaren inte leda till utvisning, så kallade kompetensutvisningar. Det handlar om anställda som utvisas på grund av brister eller försummelse i anställningsvillkoren från arbetsgivarens sida som uppfattas som ursäktliga eller försumbara.

TEXT: Peter Wallberg och Lars Larsson/TT/Bulletin 

FAKTA | Arbetskraftsinvandring

Förra året beviljade Migrationsverket 32 379 tillstånd att komma till Sverige för arbete.

Av dem avsåg 15 231 personer från länder utanför EU/EES-området. 2019 var antalet 21 950 och 2018 var de 20 841.

Som jämförelse beviljades 10 409 personer asyl i Sverige 2020.

De största yrkesgrupperna bland de 15 231 arbetsinvandrarna var:

Bärplockare och plantörer 3 490

It-arkitekter och systemutvecklare 2 511

Snabbmatspersonal 994

Skogsarbetare 777

Ingenjörer 667

Städare och hemservicepersonal 628

Anhöriga till dessa personer är inte inräknade

Källa: Migrationsverket