Ungdomsvård, som infördes 2007 som ett alternativ till fängelse för unga i riskzonen, visar sig ha begränsad effektivitet. Studien omfattar ungdomar födda mellan 1999 och 2007, där majoriteten dömts i Blekinge tingsrätt.

Av de granskade fallen var endast 7 % flickor, och ingen av dem har återfallit i brott. Däremot har hela 93 % av pojkarna begått nya brott efter ungdomsvården, vilket innebär att nio av tio återfaller i brott.

Ett flertal av Blekinges mest omtalade och allvarliga brottsfall under de senaste åren har utförts av personer som tidigare genomgått ungdomsvård. Flera av de granskade ungdomarna har varit inblandade i allvarliga brott, inklusive mordförsök, grov misshandel och vapenbrott. Vissa har även kopplingar till organiserade kriminella nätverk.

Gabriella du Rietz, avdelningschef för Sölvesborgs kommuns barn- och ungdomsenhet, erkänner för BLT att siffrorna är nedslående för pojkar. Hon betonar kommunens intensiva arbete med förebyggande insatser och vikten av en helhetssyn i arbetet med utsatta ungdomar.

Kommunen satsar på öppenvård, fritidsgårdar och fältassistenter för att nå unga i behov av extra stöd. Du Rietz framhåller till tidningen betydelsen av personliga relationer mellan ungdomar och hjälpinstanser för att öka chansen att de tar emot hjälp.

Enligt du Rietz har situationen förvärrats de senaste åren, med ökad rekrytering från kriminella gäng som lockar ungdomar med pengar och status.