DNA-spåret var för litet för tekniken 1996. Nu har NFC lyckats binda den misstänkte gärningsmannen till mordplatsen. Högsta domstolen har beslutat om resning i fallet då 16-åriga Malin mördades.
Året var 1996 när 16-åriga Malin Lindström försvann i Husum, Örnsköldsvik. Efter en sökinsats hittades flickan, knivhuggen till döds, gömd under granris i skogen. Man kunde snabbt knyta en man till brotten och den misstänkte gärningsmannen kunde dömas i tingsrätten, men senare frias i hovrätten. Nu har Högsta domstolen beslutat om resning i fallet till den misstänkte gärningsmannens nackdel.
– Jag ansökte om resning till nackdel för mannen, eftersom det enligt min mening är sannolikt att hovrätten skulle ha dömt mannen för mord om den bevisning som nu finns hade lagts fram under rättegången, säger riksåklagare Petra Lundh.
DNA-spår
När Malins kropp hittades kunde man hitta spermier på hennes byxor. DNA-spåret kunde dock inte användas eftersom dåtidens teknik krävde en större mängd DNA för att kunna spåras.
Sommaren 2020 fick Nationellt forensiskt centrum, NFC, fram en DNA-profil ur spermierna som hittades på Malins byxor. Man kunde även få tag på ett blodprov från mannen som överensstämde med de spår som över 20 år tidigare hittats på brottsplatsen.
Bevisningen är i sådant slag att Högsta domstolen bestämt sig för att öppna upp fallet på nytt.
”Malinmannen” gripen
Enligt polisens hemsida är mannen som misstänks ligga bakom mordet gripen. Mannen bor i en mindre ort i Jämtlands län och kunde gripas under måndagsmorgonen.
Häktningsförhandlingar med den misstänkte mannen kommer hållas längre fram i veckan.
