”Jag påstår att han som konsult på sina tidigare arbetsplatser har anskaffat material i syfte att överlämna det till främmande makt, i detta fall Ryssland. Att han har fått bra betalt visar vilket värde ryssarna har satt på hans uppgifter”, säger åklagaren Mats Ljungqvist i ett pressmeddelande från Åklagarmyndigheten.

47-åringen greps av säkerhetspolisen under ett möte på en restaurang i centrala Stockholm i slutet av februari 2019. Personen han träffade på restaurangen var anställd på den ryska ambassaden och hade diplomatstatus, men enligt Säpo var anställningen en täckmantel och diplomaten var egentligen en rysk underrättelseofficer. Tack vare sin diplomatiska immunitet gick ryssen fri.

På USB-stickor

Enligt åklagaren kunde det i samband med att mannen greps konstateras att han precis fått nära 28 000 kronor av diplomaten.

Mannen har eget företag som erbjuder konsultverksamhet inom teknik och IT och har doktorerat vid en av landets mest välkända tekniska högskolor. Enligt Säpo har han arbetat med uppgifter som myndigheten vet är av intresse för främmande makt.

Åklagaren gör gällande att mannen olovligen fört över material från sina arbetsdatorer till sina privata datorer. Materialet har därefter förts över till USB-minnen. För att verksamheten inte skulle loggas av IT-systemet har 47-åringen bland annat fotograferat av skärmen på sin arbetsdator.

”Sverige målsägande”

Agerandet handlar om brott som kan utgöra men för Sveriges säkerhet, menar åklagaren.

”Utredningen har lagt ner mycket tid på att förstå materialet för att kunna bedöma det ur perspektivet Sveriges säkerhet. Det är viktigt att understryka att det är Sverige som är målsägande och inte företagen. Skälet till detta är att han ursprungligen på sina arbetsplatser varit behörig att ta del av materialet i tjänsten. Ett spridande av sådana företagshemliga uppgifter som någon fått del av i sin tjänst är inte alltid straffbart i sig. Däremot kan det utgöra spioneri”, säger Mats Ljungqvist.

Säkerhetspolisen skriver i ett pressmeddelande att angreppen mot Sverige från andra länder har ”breddats och fördjupats de senaste åren”.

”Ryssland utgör ett av de främsta underrättelsehoten mot Sverige. De ägnar sig både åt traditionell spionverksamhet, som misstänks i det här fallet, men också åt säkerhetshotande verksamhet som att påverka beslutsfattare, bedriva påverkanskampanjer eller genomföra cyberspionage. Kombinationen ger både bredd och djup i inhämtningen av hemlig information”, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen.

TEXT: Erika Nekham/TT