Nyligen rapporterade Dagens Nyheter att 72-åriga Egon Malmgren inte kommer få någon rättslig upprättelse för det uppmärksammade brott han utsattes för i februari 2020.

Då satte en man eld på Egons hår när han åkte buss från Värmdö till Stockholm. Händelsen rapporterades i flera medier, och efter ett och ett halvt år påträffade polisen en film som visade överfallet på en gripen mans telefon. Den tidigare nedlagda förundersökningen återupptogs med brottsrubriceringen försök till grov misshandel.

I februari i år får Egon emellertid beskedet att Nacka tingsrätt har avskrivit målet. Anledningen är att den misstänkte, en idag 24-årig man, dömts till tolv års fängelse för inblandning i ett bomdbåd i Hässelby år 2023.

Bild på skadorna efter det bombdåd den misstänkte 24-åringen dömdes till fängelse för. Bild: Jonas Ekströmer / TT

”Det straff som då bestämdes är tillräckligt för att omfatta också den nya brottsligheten” skriver förundersökningsledaren i en brottsrapport som DN tagit del av. Han skriver även att ”något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätts inte genom att förundersökningen läggs ned”. När DN kontaktar honom vill han inte kommentera ärendet.

– Här har en byråkrat fattat ett beslut som innebär att man går ifrån det brottsofferfokus som det pratas så mycket om nu. Dessutom berövas Egon möjligheten att inom ramen för brottmålsprocessen få ett ganska saftigt skadestånd, säger Egons juridiska ombud Johan Hedberg till DN.

Att målet avskrevs beror på den gällande mängdrabatten för brott, som innebär att den som döms till längre fängelsestraff för ett allvarligt brott i praktiken inte kan dömas till kortare straff för andra, mindre allvarliga brott som denne har begått.

– Kriminella ska inte få någon rabatt på brottslighet. Jag har insett att det är jätteviktigt. Nu är det som att det brott som drabbade mig aldrig hände, säger Egon Malmgren till DN.

Läs även: Egons hår sattes i brand – misstänkt slipper åtal

Löftet: ”Rensa upp bland straffrabatterna”

Inför valet 2022 föreslog samtliga regeringspartier att mängdrabatten för brott avskaffas.

I ett inlägg på Facebook i november 2021 med sloganen ”Rensa upp bland straffrabatterna” skrev Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch bland annat att ”mängdrabatten bör avskaffas så att taket på hur höga straffen kan bli tas bort och brottslingar istället får fullt straffvärde på de tre grövsta brotten de gjort sig skyldiga till.”

I januari 2022 skriver Moderaterna att man ”vill avskaffa dagens mängdrabatt och införa skärpta straff för den som blir dömd för flera brott.”

I maj 2022 skriver Liberalerna att man ”ser ett stort problem med den så kallade mängdrabatten, alltså att den som döms för många brott inte får en dom som motsvarar det fulla straffet för varje enskilt brott. Liberalerna anser att vi måste se över dagens mängdrabatt för att förhindra att domsluten blir stötande för rättskänslan.”

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna ville avskaffa rabatten. I sitt tal på Almedalen sommaren 2022 tar partiledaren Jimmie Åkesson bland annat upp mängdrabbatten för brott.

– Varför ska man få rabatt på straffet för att man begår många brott!? Mängdrabatt är normalt något som handlare använder sig av för att få människor att köpa fler saker än de tänkt sig. Varför skulle det fungera annorlunda på brottslingar? Begå tio mord – slipp straff för åtta av dem. Totalt huvudlöst, sade Åkesson.

Jimmie Åkesson talar under Almedalsveckan 2022. Foto Henrik Montgomery / TT

I Tidöavtalet mellan regeringen och Sverigedemokraterna ingår ett stycke om den kritiserade mängdrabatten, som lyder: ”Straffreduktionen för flerfaldig brottslighet revideras. Vid konstruktion av gemensam straffskala för brottslighet ska som huvudregel respektive brotts fulla straffvärde gälla för de tre allvarligaste brotten, först därefter ska viss reduktion på straffet ges. För det fall det rör sig om allvarliga brott mot person så bör dock förutsättningarna till straffreduktion inskränkas ytterligare. Regler som inskränker den maximala längden på den gemensamma straffskalan ses samtidigt över.”

Betänkande i januari 2023 föreslår skärpningar i januari 2025

I januari 2023 överlämnas betänkandet ”Skärpta straff för flerfaldig brottslighet” till regeringen. Där föreslås bland annat att varje nytt brott ska bedömas lika strängt när den samlade brottslighetens straffvärde ska fastställas och straffskärpningar för de som döms för väldigt många brott eller flera brott med allvarliga kränkningar av brottsoffret

– Som framgår av Tidöavtalet anser regeringen att reglerna om straffmätning vid flerfaldig brottslighet bör skärpas avsevärt. Vi kommer nu att analysera förslaget och skicka det på remiss, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

I betänkandet tas även åtalsplikten och förundersökningsplikten upp. I Sverige har åklagare absolut åtalsplikt, vilket innebär att de är skyldiga att väcka åtal när det finns tillräckliga bevis för att någon begått ett brott som hör under allmänt åtal.

I betänkandet konstaterar utredarna att den absoluta åtals- och förundersökningsplikt som gäller i Sverige är förenad med olika undantag, bland annat om ”den förväntade påföljden är av begränsat slag jämfört den tidigare utdömda påföljden.”

Utredarna föreslår emellertid inga förändringar vad gäller reglerna för åtals- och förundersökningsplikt, då man menar att skärpningarna i övrigt kommer få tillräckligt genomslag på området.

Betänkandet ”föreslår att de nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2025”. I pressmeddelandet uppges att betänkandet skickas på remiss och därefter ska beredas inom Regeringskansliet.

Skärpningar sköts upp – hamnade i ny utredning

Men därefter har det stått still. Bulletin har inte kunnat hitta några uppgifter publicerade om vad som händer med förslagen i 2023 års betänkande.

När Bulletin kontaktar Justitiedepartementet får vi ett svar av Simon Rosdahl, som är kansliråd på partementet. Han skriver:

”Det pågår för närvarande inget arbete inom Regeringskansliet med förslagen i SOU 2023:1. Frågan om skärpta regler för straffmätning av flerfaldig brottslighet ingår i Straffreformutredningens uppdrag (En översyn av straffskalorna samt ett reformerat och mer rättvist påföljdssystem - Regeringen.se).Den utredningen ska överlämna sitt betänkande i slutet av maj 2025.”

I det tidigare betänkandet föreslogs att lagförslagen skulle ha trätt i kraft den 1 januari i år. Därför har jag följdfrågan: När och varför, samt av vem/vilka, fattades beslut om att låta förslagen i SOU 2023:1 ingå i Straffreformutredningens uppdrag?

”Regeringen tillsatte Straffreformutredningen den 20 juli 2023. Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna” lyder svaret från Justitiedepartementet.

När regeringen presenterar Straffreformutredningens uppdrag säger justiteminister Gunnar Strömmer i ett uttalande att ”regeringen lägger om politiken på bredden för att återupprätta tryggheten i Sverige.”

– Mycket måste göras samtidigt för att vända utvecklingen. Fler brott måste klaras upp, verktygen för att ta brottsvinster måste bli effektivare och rekryteringen till de kriminella gängen förhindras. I denna helhet är en reform av straffen avgörande – för att öka brottsoffrens upprättelse och skydda samhället mot allvarlig brottslighet, fortsätter Strömmer.

Justitieminister Gunnar Strömmer. Bild: Jessica Gow / TT

Strömmer: ”Vi har en sedan länge pågående utredning”

Idag säger Strömmer till Dagens Nyheter att det som drabbat Egon Malmgren är ”förskräckligt”.

– En viktig utgångspunkt för mitt perspektiv är att vi måste utgå från brottsoffret. Brottsoffrets upplevelse och brottsoffrets intresse av upprättelse och kompensation, säger justitieministern till DN.

Strömmer påpekar visserligen att rättsväsendet har begränsade resurser och måste prioritera, vilket innebär att ärenden som inte påverkar gärningsmannens straff läggs åt sidan.

– Men då finns brottsoffrets intresse av att få sitt fall prövat fortfarande kvar. Här känner jag att det finns ett behov av att tänka om, säger Strömmer och fortsätter:

– Vi har en sedan länge pågående utredning som ska komma med sina förslag här under våren. Det är en bred utredning om straff, men en viktig fråga är just reglerna för den så kallade mängdrabatten och att den måste begränsas och att fler brott ska räknas in.

Dagens Nyheter tar emellertid inte upp att ett betänkande om skärpta straff för flerfaldig brottslighet presenterades redan i januari 2023, med rekommenderade lagändringar som man föreslog skulle träda i kraft i januari i år – alltså innan Nacka tingsrätt tog beslut om att avskriva försöket till grov misshandel av Egon Malmgren.

Bulletin söker därför justiteminister Gunnar Strömmer (M) samt Tidöpartiernas rättspolitiska talespersoner Tobias Andersson (SD), Torsten Elofsson (KD) och Martin Melin (L) med frågor om varför förslagen i betänkandet ”Skärpta straff för flerfaldig brottslighet” ännu inte trätt i kraft.

Uppdatering 1705: På lördagen svarar Tobias Andersson (SD) Bulletin: ”Fråga Henrik Vinge som är ordförande för justitieutskottet, jag arbetar med näringsfrågor”. Bulletin skickar mejlet med frågor till Henrik Vinge.