
I tysthet har regeringen drivit igenom ett svenskt ja till det kontroversiella lagförslaget Chat control – som innebär att myndigheter ska kunna övervaka EU-medborgarnas privata kommunikation – i Justitieutskottet. Nu får agerandet kritik av SD:s ledamot i utskottet Adam Marttinen, som menar att regeringen agerat ”bedrägligt” i frågan.
På tisdagen rapporterade journalisten Emanuel Karlsten att det kontroversiella lagförslaget Chat control, skapat av svenska EU-kommissionären Ylva Johansson för att ge myndigheter möjlighet att övervaka EU-medborgarnas privata meddelanden, har drivits igenom som Sveriges oficiella hållning utan att förankras i EU-nämnden.
EU-parlamentet har tidigare avvisat stora delar av Chat control, men ministerrådet som består av representanter från samtliga EU-länders regeringar har ännu inte tagit ställning i frågan.
Den svenska regeringen har varit tyst i frågan, men i september avslöjade Piratpartiets partiledare Katarina Stensson att regeringen i själva verket var positiva till Chat control.
Beslutet ströks emellertid från EU-nämndens dagordning den 22 september på grund av att EU:s dåvarande ordförandeland Spanien strök punkten från ministerrådets dagordning.
Sedan dess har det nuvarande ordförandelandet Belgien tagit fram ett kompromissförslag, som innebär att privata meddelanden kommer att avläsas innan de skickas av avsändaren – som sedan ska informeras om att meddelandet avlästs. Om avsändaren inte godkänner avläsningen kommer meddelandet emellertid inte kunna skickas, skriver Emanuel Karlsten.
V och MP röstade för: ”Skedde en miss”
På torsdagen kan ett beslut om Chat control komma att fattas av tjänstemannagruppen COREPER II, där samtliga EU-länder har representanter, och på tisdagen fattade Justiteutskottet ett beslut om att stödja regeringens förslag om att rösta ja till Chat control.
Endast Centerpartiet och Sverigedemokraterna röstade emot, medan Vänsterpartiet, som sagt sig vara mot Chat control, uppger till Emanuel Karlsten att de röstade för förslaget av misstag.
– Det skedde en miss på utskottsmötet, jag borde ha anmält avvikande mening, säger Vänsterpartiets ledamot i Justitieutskottet Gudrun Nordborg till Karlsten.
Även Miljöpartiet uppger att de röstade fel i en intervju med TT.
– Med facit i hand skulle vi ha lämnat en avvikande åsikt, men det gjorde vi inte utan det var en miss. Det är mänskligt att man ibland missar, säger Rebecka Le Moine.
Emanuel Karsten kan emellertid med skärmdumpar från en intern diskussionsgrupp avslöja att Miljöpartiets ledamot Rasmus Ling röstade för regeringens förslag med avsikt.
Adam Marttinen (SD): ”Bedrägligt”
Sverigedemokraternas ledamot i Justitieutskottet Adam Marttinen säger till Expressen att regeringen agerat ”bedrägligt” i frågan.
– Moderaterna och Liberalerna har i EU-valrörelsen uttryckt kritik mot det så kallade ursprungsförslaget och hänvisat till att man är emot chat control. Men det man inte har sagt är att man aktivt arbetat för att hitta en kompromiss som innebär att krypteringen ändå kommer att brytas, säger Marttinen.
Marttinen uppger till Expressen att det ställdes frågor till regeringen om den svenska ståndpunkten kring lagförslaget under riksdagens EU-nämnd den 5 juni, vilket besvarades med att någon svensk ståndpunkt ännu inte fanns.
– Det reagerade vi på för vi tyckte att det fanns ett belgiskt förslag att diskutera. Då bestämde vi oss för att det här duger inte, vi behöver en överläggning där en svensk ståndpunkt diskuteras, säger Marttinen till Expressen.
Istället togs förslaget upp på Justitieskottets sammanträde, där representanterna för de olika partierna plötsligt förväntades fatta ett beslut om förslaget.
– Nu har det gått väldigt fort på slutet, där man ändå accepterar det belgiska kompromissförslaget som innehåller väldigt kritiska delar och som man har antytt att man är emot i valrörelsen. Det tycker jag inte har varit fullt ut ärligt, säger Marttinen till Expressen.
Strömmer (M): ”Riksdagen har informerats vid sju tillfällen”
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) menar emellertid att partierna har haft gott om tillfällen att debattera förslaget.
– Riksdagen har informerats vid sju tillfällen och vid fyra tillfällen har överläggning hållits i utskotten. Därutöver har det skett samråd i EU-nämnden vid fem tillfällen, säger Strömmer till Expressen och fortsätter:
– Sedan kan ett utskott i riksdagen närsomhelst under processen begära en överläggning, och den möjligheten har alltså hela tiden stått öppen för alla partier.