Matpriserna fortsätta stiga till nya rekordnivåer. Under juli var uppgången större än under hela 2021. Orsaken tros ligga i Rysslands ockupation av Ukraina, men enligt docenten i nationalekonomi, Torbjörn Jansson, är det inte hela sanningen.
Matpriserna stiger och spannmålspriserna rusar, och i stora delar av världen blir det svårt för människor att få råd med mat. I Sverige var prisuppgången i juli större än var den var under hela förra året.
– Vi har inte har sett någon sådan här period sedan 1980-talet, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, som jämför priser i dagligvaruhandeln, till SVT.
Mellan den 1 juli och den 31 juli ökade matpriserna med i snitt 1,5 procent, den näst högsta prisökningen på en månad som Matpriskollen registrerat någonsin. Endast i maj i år var prisökningen något högre.
– Det kanske inte låter så mycket, men det är väldigt mycket. Ser man till enskilda produkter och kategorier har ökningen varit betydligt högre, säger Ulf Mazur.
De varor som ökade mest i pris förra månaden var bland andra lantkorv och avokado som steg med närmare tio procent. Dessutom blev ost och mjölk, som sedan tidigare sett en kraftig prisökning, även de sju respektive fem procent dyrare.
Sedan i januari har matpriserna stigit med i genomsnitt 10,3 procent. Orsaken tros ligga i Ukrainakriget och pandemin, som medfört ökade kostnader för råvaror, energi och transporter. Detta är dock inte hela sanningen.
Enligt forskare ska prisökningarna vara större än vad som egentligen motiveras av kriget i Ukraina.
– Ukraina producerar jättemycket spannmål, framför allt solrosfrön. Men Ukrainas produktion är inte en så stor del av världens produktion, säger Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi, till SVT.
På Sveriges lantbruksuniversitet har man undersökt hur produktionsbortfallet som orsakats av kriget i Ukraina har påverkat matpriserna globalt. Ukraina står exempelvis för två till tre procent av världsproduktionen av vete, majs och korn. Landet står för 26 procent av världsproduktionen av solrosolja.
I samband med att kriget utbröt steg spannmålspriserna. Vete, som handlas på spannmålsbörsen Matif i Paris, steg med 35 procent mellan den 1 februari och 5 april i år. I Sverige var prisstegringen 30 procent på varan under samma tid.
– Vi blev så förvånade när kriget startade och priserna steg så mycket. Två–tre procent av världens produktion, och bara en del av det går förlorad, ska priserna stiga så? säger Jansson.
Slutsatsen Torbjörn Jansson och hans kollegor på lantbruksuniversitetet dragit är att reaktionen på kriget, samt bortfallet av mat i världen som ockupationen inneburit, är orimligt stark.
– Man borde väntat sig en prisökning på kanske tio procent, inte mer. Man frågar sig varför priserna steg så mycket, och svaret är att vi inte vet det. Att produktionen minskar är inte förklaring nog.
Läs även: Morgan Johansson om alternativa rättegångar: ”Organiserat förtryck”
