Det ska löna sig bättre att arbeta och anställa, Sverige ska bli bäst på startups i Europa, och skattesystemet ska moderniseras. Det är kontentan i en artikel av Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni, gruppledaren Johan Persson och ekonomisk-politiske talespersonen Mats Persson, som publicerades på DI Debatt i går. När Bulletin ringer upp Mats Persson understryker han att det viktigaste är att sänka skatten för låginkomsttagare. 

– Det lönar sig för dåligt att jobba idag. En småbarnsfamilj där ingen jobbar har det ibland bättre ställt än om en av föräldrarna jobbar. Familjen tjänar mer på bidrag än på att få in en månadslön på 20 000 kronor. Vi vill sänka skatten genom att utöka jobbskatteavdraget. Oberoende vad kommunalskatten är ska det vara möjligt att göra ett skatteavdrag varje månad. 

– Utrikesfödda fastnar i bidragsberoende. Tusentals människor har fastnat i en permanent försörjning som grundar sig på bidrag. Det ska löna sig att utbilda sig och att arbeta. Vi behöver fortsätta att sänka marginalskatter för dem som har utbildat sig och ligger vid brytpunkten, ofta välutbildade kvinnor, till exempel specialistsjuksköterskor. En specialistsjuksköterska ska inte behöva betala 50 procent i skatt på den sista hundralappen. Brytpunkten ovanför vilken en inkomsttagare betalar statlig skatt ligger runt 43 600 kronor.

Vad innebär era permanenta jobbskatteavdrag?

– Vi sänker skatten med tyngdpunkt på låginkomsttagare. Det som görs nu är ett tillfälligt jobbskatteavdrag för 2020–2021 på grund av covid-19. Vi vill att avdraget ska permanentas och ligga på en högre nivå. Idag kostar jobbskatteavdraget fem miljarder kronor. Vi är beredda att öka det. 

Är det här verkligen en skattereform – är det inte en justering av lönerna på lägsta nivå?

– Det är mer än en justering, vi gör en fem miljarder kronor stor politisk reform. Och vi vill göra mer längre fram.

– Vi vill sänka för samtliga som har låga löner, allt från dem med kollektivavtal som har vad som motsvarar en svensk minimilön på 20 000 kronor, till dem som har en medelinkomst. Vi återkommer om exakt hur stora dessa sänkningar ska vara.

Borde inte kommersiella fastigheter beskattas hårdare med en så kallad övervinstskatt? En stor del av värdeökningen är hänförlig till en dopad penningmarknad, snarare än att fastighetsägarna varit skickliga i sitt värv. Det är stor risk att pensionsspararna inte får ränta på sina sparade pengar medan fastighetsägarna har fördubblat pengarna på sina fastigheter. Det handlar om en gigantisk förmögenhetsöverföring.

– Det är inte riskfritt att äga sådana fastigheter. Det kommer att vara tufft i förhållande till covid-19. Människor kommer att distansarbeta mer i framtiden. Efterfrågan på ytor kommer att minska. Vi kommer att se en förändring. 

Vill ni höja fastighetsskatten på bostäder?

– Nej, vi vill inte införa ännu en fastighetsskatt. Det är ingen bra idé att bara öka skatten. Vi vill lösa det samhällsproblem vi ser framför oss. Vi ser framför oss en underklass särskilt bland nyanlända som lever på bidrag. Det ska löna sig att arbeta. 

Är det okej att en ägare till en lyxvilla betalar maximalt 7 000 kronor i fastighetsavgift?

– Den tidigare fastighetsskatten var oförutsägbar. Den grundade sig på taxeringsvärdet. Det tak som vi har i dag för fastighetsavgiften är att ett sätt att öka förutsägbarheten. Vi kan vara beredda att diskutera om taket ska höjas. 

– Det går också att höja andra delar av fastighetsskatten, till exempel tycker vi att ränteavdragen långsamt bör fasas ner, särskilt när räntorna är så pass låga som de är nu. Men vi kan inte vara ultima. Fastighetsskatten består av en rad olika saker. Men vi vill inte ha tillbaka en liknande fastighetsskatt som var före 2006. 

Vill ni införa en förmögenhetsskatt?

– Nej. Vi vill inte tvinga entreprenörer att lämna vårt land som det gjordes på 1970-talet, till exempel Ingvar Kamprad och familjen Rausing.

Vill ni införa en arvs- och gåvoskatt? 

– Nej. 

Vill ni sänka transfereringarna?

– Vi är alltid beredda att se över om statliga bidrag kan sänkas. Vi tittar regelbundet på socialbidragsreglerna och ser över om nivåerna är rimliga och om de betalas ut på ett rimligt sätt. Bidragen ska inte vara högre än nödvändigt. 

Hur vill ni gynna startups?

– Vi vänder oss helt mot vänstern som säger att nu ska företagen betala tillbaka under covid-19. Krisen beror inte på om företagen tagit för stora risker. Vi ser växande klyftor i Sverige. Den största klyftan går mellan dem som har ett jobb och dem som inte har ett jobb. 

– Vi är inte bäst i världen på att gynna startups. När framgångsföretagen växer så lämnar de Sverige och det betyder att även jobb och skatteintäkter lämnar landet. Andra länder som Israel och Nederländerna har en bättre politik för startups. Vi måste undersöka hur vi kan förbättra villkoren i Sverige. 

Är inte problemet de låga löneökningarna i Sverige?

– Sverige har haft goda reallöneökningar de senaste 20 åren. Det är en styrka för Sverige jämfört med USA, som har haft en svag utveckling för breda löntagargrupper. Ett problem i Sverige är att det lönar sig för dåligt att utbilda sig. 

Hur ser du på kapitalskattebaser i en globaliserad och digitaliserad värld?

– Sverige möter stenhård global konkurrens. Eftersom kapitalet är lättrörligt är det viktigt att Sverige har konkurrenskraftiga kapitalskatter. 

Hur ser du på miljöskatter, som till exempel på plastpåsar. Vi köper ungefär lika många påsar, så  skatten blir i procent av inkomsten högre för lågavlönade. 

– Det är viktigt att utvärdera den typen av skatter så att det inte blir symbolpolitik. Höga miljöskatter är bra om det bidrar till omställningen. 

TEXT: Margaret von Platen

BAKGRUND | Mats Persson

Mats Persson är 40 år gammal, född i Markaryd och utbildad i Lund. Han har läst på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och är doktor i ekonomisk historia med avhandlingen: In good times and in bad. Immigrants, self-employment and social insurances. 

Mats Persson har varit riksdagsledamot sedan 2014 och var tidigare vice förbundsordförande för Liberala ungdomsförbundet. Han är ledamot i Riksdagens finansutskott. Mats Persson är en av få disputerade ledamöter i riksdagen.