– Det var inte bara att medierna inte visste och kanske borde ha vetat. Det var att medierna kunde se alla de saker som vi såg och det var väldigt uppenbart ett problem, säger journalisten Drew Holden i en intervju med Bulletin.

Han driver substacken Holden Court, som granskar och rapporterar om amerikansk media. Där har Drew Holden ingående skrivit om hur media aktivt deltog i att mörka den förre amerikanske presidenten Joe Bidens mentala förfall.

Enligt Drew Holden agerade etablerade medier inte bara passivt utan aktivt för att dölja tecken på Bidens försämrade tillstånd.

”Cheap Fakes”

Han pekar särskilt på Washington Post, som två veckor före den avgörande presidentdebatten mellan Biden och Trump beskrev videor av Bidens förvirrade uppträdande som ”cheap fakes”.

– Washington Posts artikel sammanfattar tyvärr vad många i media sa vid den tiden. Rubriken löd ”Cheap fake Biden-videor fångar högermedier men vilseleder djupt”. De fortsatte med att beskriva detta som en politisk attack, ett lömskt hugg, säger Drew Holden.

Han berättar att många nyhetssajter kallade bevis på Bidens försämring för vilseledande och manipulerade.

– De sa att videon var missvisande, manipulerad och tagen ur sitt sammanhang. Men den nådde fram till människor. Washington Post gjorde en faktakoll och gav detta fyra Pinocchios, deras högsta nivå för lögner, fortsätter Drew Holden.

I Sverige gjorde Dagens Nyheter likadant. Den 19 juni 2024 målade man upp anklagelserna mot Biden om att bete sig förvirrat vid en ceremoni med Nato-ledare som en konspiration för att misstänkliggöra Biden. I sin artikel använder Dagens Nyheter Washington Posts ”faktagranskning” som källa.

Vad ser du som de mest anmärkningsvärda exemplen på medias mörkläggning av Bidens tillstånd?

– Den där Washington Post-artikeln är både bra och samtidigt skrämmande dålig. Washington Post skrev en slutsats där de kallade videorna ”särskilt elakartade exempel på manipulerade videor”. En av anledningarna till att de sa ”vi vet att videon är manipulerad” – och jag citerar – är att ”Biden, som han sa i en AP-intervju 2009, ofta har sagt att han inte dansar.” Det var de fakta de verkligen grep efter för att försöka säga ”nej, nej, det finns inget att se här, inget problem”, säger Drew Holden.

Var inte bara enstaka mediehus

Drew Holden har dokumenterat medias agerande i omfattande trådar på sociala medier. Han visar hur flera stora mediebolag, däribland Associated Press, deltog i mörkläggningen.

– Ett av inslagen som jag helt enkelt inte kan komma över är att Associated Press skrev en rubrik som löd ”Vad man ser är vad man får, men inte alltid när det kommer till Biden”, berättar Drew Holden.

Det var inte bara enstaka mediehus som mörkade. Drew Holden har dokumenterat hur redaktioner som CBS News, NBC News och ABC News alla varit delaktiga.

Mediernas motiv

På frågan varför journalister deltog i mörkläggningen när problemen var uppenbara för många, menar Drew Holden att rädsla för Donald Trump var drivkraften.

– Fram till debattögonblicket antog medierna att det fortfarande fanns bärkraft i Bidens återvalskampanj. Jag tror de var mycket medvetna om att [det skulle vara en stor fördel för] Donald Trump när valet närmade sig och de ville inte göra något som kunde leda till att [stärka] Trumps case, säger Drew Holden.

Han menar att medierna sedan fastnade i sin egen berättelse.

– När de väl hade [börjat] och republikanerna kom tillbaka med hård kritik och sa att mannen som har kärnvapenkoderna håller på att tappa förståndet, då tror jag att medierna var ”pot committed” – de var fast och försvarade presidenten till sista blodsdroppen, förklarar Drew Holden.

Hur skulle du beskriva medias agerande efter den avgörande debatten mellan Donald Trump och Joe Biden?

– Efter debatten gav medias fasad plötsligt vika. Jag gjorde en sammanställning med jämförelser före och efter debatten av vad media sa. Ett särskilt tydligt exempel var en ABC-artikel från juli som rapporterade om en händelse i juni, före debatten. Vitahuset-gäster och ambassadörer var djupt oroade över Bidens ”seniora ögonblick” och [hur han frös till]. Allt detta hände i juni, men de rapporterade inte om det förrän i juli, berättar Drew Holden.

Drew Holden påpekar att avslöjanden efter valet har bekräftat hans analys. En ny bok av journalisterna Jake Tapper och Alex Thompson, som intervjuat över 200 demokratiska insiders, visar att Vita huset-staben aktivt arbetade för att dölja presidentens tillstånd.

– Oavsett hur jag försöker ge [journalisterna] ”benefit of a doubt”, är det bortom all rimlighet att de, när [hela storyn kring Bidens förfall] började utspelas, inte var medvetna om vad som pågick.

–Jag tror att [media] [...] var låsta i sin position och [kände sig] tvungna att stoppa Trump.

Flockbeteende bland journalister

Drew Holden påpekar att journalister, trots sin självbild som sanningssägare, ofta faller in i grupptänkande.

Många svenska journalister faller också enligt min erfarenhet in i fällan av grupptänkande. Vad beror det på enligt din erfarenhet?

– Det finns mycket av en flockmentalitet eftersom en stor del av att vara journalist i Washington DC, där jag bor, handlar om att få tillgång. Det sista du vill göra är att [skriva en felaktig artikel], svärta ner presidenten och bli utestängd från Vita huset för evigt, säger Drew Holden.

Så det handlar även om social konformitet bland journalister?

– Ja, det stämmer. Journalister är vänner. De går på White House Correspondents Dinner och småpratar och har det trevligt tillsammans och pratar om sitt yrke som de bryr sig om, förklarar Drew Holden.

Konsekvenser för medieförtroendet

Drew Holden är oroad över de långsiktiga konsekvenserna för allmänhetens förtroende för medierna.

– Jag tror att det innebär att deras slag mot Trump inte biter längre. De har i praktiken neutraliserat sin egen effektivitet eftersom folk inte litar på dem. Och anledningen till att folk inte litar på dem är att de, av goda skäl, ser att medierna aktivt driver politiska berättelser när det passar dem.

Han hänvisar till aktuella opinionsmätningar som visar på rekordlågt förtroende för medierna.

– Det fanns en undersökning från Pew (ett opinionsinstitut, reds anm) för några månader sedan som visade att förtroendet för medierna återigen är på en historisk bottennivå. Det finns fortfarande många demokrater som har tilltro till medierna. Men bortom demokrater är förtroendet för medierna på botten och kommer att fortsätta vara på botten tills de börjar ta ansvar för en del av detta, säger Drew Holden.

Han tror att en delförklaring till att nya medier i USA snabbt växer, exempelvis The Free Press, Megyn Kelly, Mark Halperin med flera, handlar om allmänhetens bristande förtroende för etablerad media.

Ser du några tecken på att etablerade medier försöker ta ansvar för sina misstag här?

– Inte direkt, för att vara ärlig. Du ser vissa personer som tidigare varit [en del] av etablerade medier som nu skriver på Substack, där de inte har en redaktör ovanför sig som säger ”nej, nej, nej, du kan inte publicera den här artikeln.” De verkar mycket mer bekväma med att prata om det. Och jag vill ge Alex Thompson, Jake Tappers medförfattare till boken, erkännande för att han nog rapporterade om detta så rakt och korrekt som någon i etablerade medier. Det är ingen hög ribba, men jag tycker det är värt att nämna.

Enligt Drew Holden kan medier återupprätta sitt förtroende endast genom att erkänna sin roll i mörkläggningen.

– De tidiga tecknen är inte uppmuntrande. De erkänner inte sin roll i mörkläggningen av Biden. De låtsas som att de inte såg vad som hände framför allas ögon på C-Span, avslutar Drew Holden.