EU-kommissionen godkänner planerna på det nya mediestödet, tänkt att träda i kraft redan vid årsskiftet. Branschen riktar skarp kritik mot att så mycket är osäkert in i det sista. Men kulturministern slår ifrån sig: ”Det har varit tight från start men processen har inte kunnat påskyndas mer än vad vi gjort”, kommenterar Parisa Liljestrand (M).
Stödet är avgörande för många tidningar och andra medieföretag i Sverige. För att det ska kunna införas krävs ett godkännande från EU, som ska se till att stödet är i linje med konkurrenslagarna. Det godkännandet har nu kommit.
”Kommissionen fann att systemet är nödvändigt och lämpligt för att uppnå det eftersträvade målet, nämligen att utveckla mediesektorn, vilket är viktigt för att bevara mediepluralismen”, skriver EU-kommissionen.
Osäkra regler
Beskedet från EU är väntat, enligt Thomas Mattsson vid Bonnier News, som leder arbetsgruppen för mediestödet hos branschorganisationen Tidningsutgivarna. Han är i grunden positiv till det nya mediestödet men kritisk till att processen drar ut så mycket på tiden.
Redan från den 1 januari är det tänkt att det nya mediestödet ska börja gälla.
– Det olyckliga är att vi fortfarande inte fått regeringsbeslut om förordning om mediestödet, så vi vet inte vilka regler som kommer att gälla, säger Mattsson.
Kulturminister Parisa Liljestrand gläds åt EU-beslutet som hon beskriver som en förutsättning för att inom kort fatta beslut om förordningen. Processen hade inte kunnat gå snabbare, anser hon.
”Mediestödet är inte försenat. Vi har hela tiden följt tidsplanen som vi fick ta över när vi tillträdde”, säger hon i en skriftlig kommentar.
Osäkert för små tidningar
Pengarna, som går till redaktioner runt om i landet, är i vissa fall helt avgörande för tidningar och nyhetssajter i den hårda konkurrensen om uppmärksamheten och en vikande annonsmarknad.
– Naturligtvis så kommer (stora koncerner som) Schibsted, Bonnier, NTM och Stampen att klara den här förseningen. Men för mindre, fristående oberoende mediehus är det väldigt stressande tror jag, att inte veta om jag är mottagare av det här stödet, och när man i så fall kommer att få pengarna som politiken tycker att man behöver och har rätt till, säger Thomas Mattsson.
Målet med det nya mediestödet är att verka för en mångfald, och framför allt är det tänkt att lokala och regionala medier ska gynnas, enligt vad Mediestödsutredningen föreslog förra sommaren.
”Vi har hela tiden varit tydliga med att vi ämnar ligga nära utredningens förslag som är väl kända för branschen och väl förankrade”, säger Liljestrand och tillägger att regeringen velat beakta den oro som funnits från främst mindre aktörer och om möjligt säkra goda förutsättningar för dem.
Även om det nya mediestödet har en bred politisk förankring har det också fått kritik, och bland annat har tankesmedjan Tiden i en rapport varnat för konsekvenser som nedläggningar, minskad mediemångfald, ökad ägarkoncentration och en högre tröskel för lansering av nya medier.
fakta
Det nya mediestödet
• Medier ska från årsskiftet kunna söka det nya mediestödet från den lika nya myndigheten Mediemyndigheten (som bildas genom att Myndigheten för press, radio och tv och Statens medieråd slås ihop).
• Syftet är att ”främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet samt främja tillgången på lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet”.
• Stödet på en miljard kronor ska framför allt hjälpa till att betala journalistlöner på redaktioner. Det spelar ingen roll om det är text, ljud eller bild, respektive tidning, sändning eller webb.
• En extra påse pengar i redaktionsstödet riktas för insatser i svagt bevakade områden geografiskt, eller för rapportering på minoritetsspråk.
• Distributionsstödet ska hjälpa till att täcka kostnaderna för att dela ut tidningar, men står för bara några få procent av stödet (50–60 miljoner kronor).
• Övergångsstödet ska hjälpa medier som i dag får stöd att ställa om till de nya reglerna, fram till 2028.
