Enligt en ny statistisk rapport från Sveriges länsstyrelser flyttar en tredjedel av migranterna från tilldelade kommuner med stark svensk majoritet till invandrartäta områdent, rapporterar Dagens Arena.
Enligt länsstyrelsernas statistik anvisades 83 procent av migranterna som kom 2020 till kommuner med låg eller relativt låg socioekonomisk utsatthet. Trots detta har en tredjedel valt att flytta inom tre år.
Bosättningslagen ifrågasätts
– Vi ser hur anvisningarna generellt placerar personer i kommuner med bättre förutsättningar. Men sen flyttar de i högre andel till kommuner med sämre förutsättningar. Syftet med lagen går förlorat på sikt, säger Sandra Lundberg, integrationsutvecklare på Skånes länsstyrelse, till Dagens Arena.
I Skåne är situationen särskilt allvarlig. Enligt länsstyrelsernas statistik väljer 63 procent av de som flyttar kommuner med hög socioekonomisk utsatthet. I kommuner som Skurup, Vellinge, Staffanstorp och Hörby har samtliga anvisade från 2020 valt att flytta.
Kostnaderna ökar
Enligt regeringens strategi för att motverka hemlöshet 2022-2026 avsätts 40 miljoner kronor årligen för dessa insatser.
– Eftersom rättspraxis tolkar bosättningslagen som att man har bostadsansvar de första två åren, innebär det att nyanlända i många kommuner självständigt ska söka sin bostad sen. Det kan vara svårt att komma över trösklarna, särskilt i Stockholm där bostadsmarknaden är ansträngd, och risken är att man hamnar längre ut i periferin, framhåller Emma Holmqvist, forskare vid Uppsala universitet, till Dagens Arena.
