Ett uppehållstillstånd kan upphöra för någon som kommit som flykting. Men det finns flera förbehåll, förklarar Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius. Och för personer från ett land som Syrien kan det ta lång tid innan tillräckliga förändringar bedöms vara på plats. – Men det är inte fullt ut prövat utan det kommer i slutändan i så fall att prövas av domstolar, säger Bexelius till Bulletin.
”Nya situationer kräver också nya bedömningar. Därför är det viktigt att uppehållstillstånden omprövas för de individer som valt att flytta från Syrien till Sverige.”
Så skrev SD-ledaren Jimmie Åkesson på X i söndags, i samband med nyheten om Assadregimens fall.
Tyvärr talar mycket för att Syrien nu tagit sig ur askan i elden eftersom destruktiva islamistiska krafter ligger bakom maktskiftet. Jag noterar att det finns grupper som gläds åt detta här i Sverige. Ni borde se det här som ett bra tillfälle att åka hem.
— Jimmie Åkesson (@jimmieakesson) December 8, 2024
Nya situationer kräver…
”Utgångspunkt i EU-direktiven”
När Bulletin frågar Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius huruvida ett permanent uppehållstillstånd kan upphöra för en flykting, om förhållandena i flyktingens hemland ändras på så vis att situationen där inte längre utgör skäl för asyl, svarar han:
– Ja, det kan det. Det finns bestämmelser i utlänningslagen 4 kap. om detta, som tar sin utgångspunkt i EU-direktiven asylprocedurdirektivet och skyddsgrundsdirektivet.
– När det handlar just om en sådan här situation så uppställs det då ett krav på att de förändringarna ska vara väsentliga och de ska vara av bestående karaktär.
”Ska kunna lita på över tid”
Bexelius utvecklar vad kriterierna innebär:
– Det ena är att det är, så att säga, större förändringar. Det är inte bara justeringar på marginalen utan det här måste vara någonting som mer i grunden ändrar förutsättningarna för det tillstånd med internationellt skydd som redan finns. Det andra är att det här är något som man ska kunna lita på över tid.
– Så det är de två kriterierna som ska vara uppfyllda för att man utifrån den frågan ska kunna titta på om en status ska kunna upphöra. Det är samma regler kan man säga både för de som har flyktingstatus och de som har alternativ skyddsstatus.
Migrationsverkets rättschef förklarar att ”status” är ett begrepp som införts i och med EU-rätten.
– I Sverige har vi konstruktionen att man ansöker om uppehållstillstånd och så är det uppehållstillståndet som är rättighetsbäraren, man kallar det för det. Inom EU-rätten är det tvärtom, där säger man att det viktiga är statusen. Uppfyller [man] kraven för att få den här statusen så är det det som är avgörande och sedan kan statusen innebära att den ligger till grund för ett tillstånd.
– Om vi säger att det rör sig om väsentliga och bestående förändringar så får man titta på [om] det är en person som har en status. Och har man en status kan den upphöra om de här två kriterierna är uppfyllda.
Bestående förändringar
Efter att statusen fallit blir det sedan en fråga om vilket tillstånd att uppehålla sig i landet – tidsbegränsat eller permanent – personen i fråga har. Om det rör sig om ett permanent uppehållstillstånd är det nationella bestämmelser som gäller rörande möjligheten att återkalla tillståndet.
Sammanfattningsvis är det två saker som måste falla om en person som kommit som flykting ska tvingas återvända till sitt hemland.
– Först ska statusen upphöra och därefter ska uppehållstillståndet också återkallas och sedan ska man fatta ett beslut om utvisning, ovanpå det, säger Bexelius.
Enligt rättschefen är det inte särskilt väl utvecklat eller prövat vilka förändringar som anses vara bestående i förhållande till flyktingstatus. I doktrinväg är det hur flyktingkonventionen har tolkats som ligger närmast till hands.
– [Då] handlar det här med bestående förändringar om att det närmast ska röra sig om att man har utlyst demokratiska val. Man har fått någon form av regim eller regering på plats som respekterar mänskliga rättigheter [och] minoriteters rättigheter, säger han att det bland annat handlar om.
Vad gäller ett land som Syrien lär det vara en lång väg att gå innan bestående förändringar bedöms vara på plats, menar Bexelius.
– Men det är inte fullt ut prövat utan det kommer i slutändan i så fall att prövas av domstolar som närmare får ange kriterierna. Och det är väl något man kan tänka sig i en sådan här situation som Syrien, beroende på hur utvecklingen är.
Syriers ärenden pausade
På måndagen meddelade Migrationsverket att man pausar asylhanteringen av syrier, till följd av utvecklingen i landet. All tidigare vägledning som funnits gällande asylprövning mot Syrien bedöms av myndigheten nu vara mer eller mindre obsolet.
Vidare uppger Bexelius att flera av de syrier som nu har öppna ärenden hos Migrationsverket har anfört skäl kopplade till den tidigare Assadregimen.
Det tredje skälet till besluts- och verkställighetsstoppet är det föränderliga skedet på marken i Syrien, där man inte vet hur den nya HTS-grupperingen kommer att använda makten och respektera minoritetsgrupper i landet.
– I ett sådant läge där det är så föränderligt så saknas egentligen den här grundläggande komponenten att kunna göra en framåtsyftande riskbedömning, som är kärnan i en asylprövning, säger Bexelius.
Läs även: Migrationsverket pausar asylhanteringen av syrier
Läs även: Ali Alabdallah: Tusentals syrier kan komma att återvända
