Bulletin har granskat Försäkringskassans årsredovisningar från de senaste fem åren. Siffrorna visar att drygt 290 000 kronor i timmen kan vara felaktigt utbetalda – dygnet runt, alla dagar om året.

Totalt kan det handla om 2,6 miljarder kronor per år – drygt 8 procent av de 31 miljarder som betalas ut inom assistansersättningen.

Av dessa felutbetalningar upptäcker Försäkringskassan knappt var tionde krona. Resten, drygt 2,2 miljarder kronor om året, kan passera genom systemet utan att fångas.

”Bedömningarna är delvis osäkra men indikerar att beloppen för de felaktiga utbetalningar som vi inte upptäcker är betydande”, skriver Försäkringskassan i årsredovisningen.

Nio av tio upptäckta fel beror enligt myndigheten på den enskilde, inte Försäkringskassan.

Samtidigt pekar myndigheten på att systemet i sig bäddar för problem: den delen av ersättning som betalas ut i förskott, baserat på uppgifter som kontrolleras i efterhand.

”Felaktiga utbetalningar är alltså en konsekvens av hur systemet med förskottsutbetalning är utformat”, skriver FK i årsredovisningen.

Bör systemet med förskottsbetalningar ändras?

– Risken för felaktiga utbetalningar ökar vid förskottsutbetalningar. Samtidigt ser vi att förskottsbetalning ska finnas kvar som en möjlighet för den ganska lilla grupp som själva anställer sina assistenter, säger Charlotte Hoff, enhetschef på Försäkringskassan, till Bulletin.

Kan ni följa upp besluten?

– Idag saknar Försäkringskassan möjligheter att regelbundet följa upp beslut om rätten till assistans. Det resulterar i att hela ansvaret att anmäla ändrade förhållanden hamnar på den enskilde samt på anordnaren. Det är ingen bra ordning, säger Hoff.

”Vi bedömer att lagstiftningen inte ger de kontrollmöjligheter som är nödvändiga för att effektivt motarbeta risken för brottslighet och oegentligheter”, skriver FK i årsredovisningen.

501 miljoner – under rekordåret

Assistansersättningen går till drygt 14 000 personer och utgör en tiondel av Försäkringskassans utgifter. Trots det har den konsekvent stått för en oproportionerligt stor andel av alla återkrav.

Under 2024 krävde Försäkringskassan tillbaka 501 miljoner kronor enbart inom assistansersättningen – mer än återkraven för sjukpenning, föräldrapenning och samtliga övriga förmåner tillsammans.

Men även rekordårets halva miljard motsvarar knappt en femtedel av vad Försäkringskassan bedömer betalas ut fel.

Under 2025 sjönk återkraven till 266 miljoner, men assistansersättningen utgjorde fortfarande nästan 15 procent av alla återkrav.

Samtidigt hittar Försäkringskassan allt fler fel. Antalet upptäckta felutbetalningar har ökat från 698 under 2019 till 1 288 under 2025, en ökning med 84 procent på sex år.

Låg risk, stora vinster

Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, säger till Bulletin att risken att bli påkommen generellt är låg för den som begår ekonomisk brottslighet, samtidigt som de potentiella brottsvinsterna är väldigt stora.

– Det är en av anledningarna vi bedömer ligger bakom att den ekonomiska brottsligheten i samhället ökar, säger Persson.

Är assistansersättningen särskilt sårbar?

– Insatsen sker i den enskildes vardag, i hemmet eller på andra platser där assistansanvändaren befinner sig, så det är svårt att få insyn i hur och om en tjänst utförs. Ibland är det täta system kring en assistansanvändare, till exempel att familjemedlemmar utför assistans. Då kan det bli svårt för andra att få insyn i verksamheten, säger Persson.

Vilka verktyg saknas?

– Det handlar inte bara om legala hinder. Information om företag och dess företrädare, och hur de sköter utförandet av offentliga kontrakt, den informationen är väldigt svårtillgänglig. Det är oftast otroligt resurskrävande att få tillgång till den.

Räcker tillsyn utan straff?

– Det är viktigt att man använder alla verktyg, både straffrättsliga och administrativa, på ett strategiskt och effektivt sätt. Lägre upplevd risk, stora vinster och kontrollsystem som inte fungerar är saker vi bedömer kan leda till ökad ekonomisk brottslighet, säger hon.

Indragna tillstånd och tredubblade avslag

Dokument som Bulletin begärt ut från IVO visar att myndigheten tredubblade sina avslag mot assistansbolag under 2024.

IVO avslog 38 ansökningar om tillstånd att bedriva personlig assistans, jämfört med 12 året innan. Utöver avslagen har de även dragit in tillståndet för 22 befintliga assistansbolag under 2024 och 2025 – i Stockholm, Malmö, Göteborg, Uppsala, Botkyrka och flera andra orter.

Polisanmälningarna rör sig åt andra hållet: under 2025 gjordes 40, jämfört med 258 under 2020, en minskning med 85 procent.

Varför har polisanmälningarna minskat så kraftigt?

– Den största orsaken är att vi tidigare gjorde fler anmälningar i ett och samma ärende, kanske tio olika anmälningar i ett ärende. Idag gör vi en anmälan per utredning, säger Hoff till Bulletin.

Ett JO-utlåtande 2020 begränsade också FK:s rätt att utreda assistenter. Begränsningen gällde i fem år, enligt Hoff.

Hur ser ni på anhörigassistans? Var ser ni mest brottslighet?

– I nästan alla större fall av brottslighet inom assistans är det stor grad av anhörigassistans där den som har rätt till assistans inte får det, utan istället utnyttjas, säger Hoff.

En statlig utredning ser nu över frågorna om kontroll och uppföljning inom assistansersättningen.

Syftet är att ge olika förslag på åtgärder som kan skydda den personliga assistansen mot välfärdsbrottslighet.

Uppdraget ska redovisas senast den 8 januari 2027.

– Det tycker vi är bra, säger Hoff.