Billigare mat, som en sänkt matmoms ska leda till, gör att det ”svider inte tillräckligt att slänga mat” – varför matmomsen istället bör höjas. Så resonerar två forskare i energi- och miljösystem på Dagens Nyheters debattsida.
”Regeringens förslag om halverad matmoms borde slängas i samma papperskorg som all mat vi kastar bort i onödan. Det är bakvänt, ökar matsvinnet och gör samhället mindre motståndskraftigt” menar Fredrik Wikström, professor i Miljö- och energisystem, och Helén Williams, docent i samma ämne, båda vid Karlstads universitet.
Forskarna hänvisar till Agenda 2030, FN:s globala handlingsplan som antogs 2015, där målet är att halvera matsvinnet, ett mål som även ingår i miljömålen för Sverige och EU.
”Matproduktionen svarar i dag för en dryg tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser om man inkluderar matens hela väg från råvara till mage” skriver forskarna, som även pekar på att ”hälften av jordens bevuxna yta och två tredjedelar av allt färskvatten på jorden” andvänds för livsmedelsproduktion, som även ”orsakar 80 procent av alla de utsläpp som övergöder sjöar och hav och inte mindre än nio av tio arter som utrotas.”
Mat slängs för att ”det inte svider tillräckligt ekonomiskt”
Samtidigt slängs en tredjedel av den mat som produceras i olika led, och forskarna menar att ”en stor anledning till att livsmedel slängs är att det inte svider tillräckligt ekonomiskt att slänga det”.
Man pekar även på att mat för tillfället är billigt för konsumenterna ur ett historiskt perspektiv, då andelen av hushållens inkomst som läggs på mat i snitt har sjunkit från en tredjedel på 50-talet till cirka 13 procent idag.
”Ju billigare våra måltider blir, desto mindre blir incitamenten att planera inköpen noggrant, hålla ordning på vad som finns i kylskåpet, skaffa sig kunskap om hur länge maten är säker att äta och att ta hand om rester” skriver forskarna, som även menar att åtgärder för att minska matsvinnet vore ”ett effektivt sätt att minska sårbarheten i samhället vid yttre störningar av olika slag.”
”I stället för att mat slängs kan en större andel av produktionen bli inhemsk. Vid en kris är det också viktigt att medborgarna har god kunskap om matlagning och hantering för att kunna vara flexibla och för att undvika svinn” skriver man, och argumenterar för att ”utformningen av skatter och lagar borde i såväl miljö- som beredskapssyfte skapa incitament till en effektiverare resurshantering.”
Föreslår fördubbling av matmomsen
Istället för den halvering av matmomsen som regeringen och SD vill genomföra, föreslår därför forskarna att matmomsen höjs till den normala momsen på 25 procent, vilket skulle göra det ”möjligt att med 30 miljarder kronor väsentligt förstärka köpkraften hos låginkomsttagare”.
Fredrik Wikström har en fil.kand. i fysik vid Uppsala universitet och är disputerad i systemekologi vid Sveriges lantbrukaruniversitet, SLU. Han har arbetat vid Karlstads universitet sedan 1996.
– De sista femton åren har jag främst forskat kring hur förpackningars utformning påverkar hur mycket mat som konsumenterna slänger. Det kan vara allt ifrån hur mycket mat det är i förpackningen till hur datummärkningen uppfattas, säger Wikström i en kommentar på universitetets hemsida.
På samma hemsida skriver Helén Williams att ”min forskning fokuserar främst på hur förpackningar kan bidra till hållbar utveckling, särskilt genom att minska mängden slängd mat. ”
