Analysen omfattar drygt 5 800 personer som dömts till utvisning och avslutat sina fängelsestraff under perioden. Knappt varannan av dem har lämnat landet.

Skillnaderna är stora beroende på ursprungsland. Högst andel verkställda utvisningar gäller medborgare från västeuropeiska länder, där 82 procent genomförs – ett resultat som Brå kopplar till EU:s regelverk och etablerade samarbetsstrukturer.

Lägst andel gäller medborgare från nordafrikanska länder, där 32 procent utvisats.

Skälen till att utvisningar inte genomförs varierar. Det kan handla om att personen riskerar förföljelse eller omänsklig behandling i hemlandet, eller att det pågår en väpnad konflikt.

Men det kan också röra sig om praktiska hinder som svårigheter att fastställa identitet eller avsaknad av återtagandeavtal med det aktuella landet, enligt Brå.

Trots de låga totalsiffrorna syns en tydlig förbättring över tid. I början av perioden verkställdes ungefär en av fem utvisningar per år. I slutet av perioden var siffran tre av fem.

– Det hänger bland annat samman med ett stärkt internationellt samarbete, exempelvis genom att sambandsmän placerats vid utlandsmyndigheter vilket underlättar kontakter med lokala myndigheter, säger Johanna Viberg, utredare på Brå i ett pressmeddelande.

”Det gynnar varken individen eller samhället”

Nästan en femtedel av de utvisningsdömda som stannat kvar i Sverige har lagförts för nya brott. Totalt rör det sig om cirka 4 200 brott, vilket motsvarar 0,2 procent av samtliga lagförda brott under perioden.

Brå lyfter också en annan problematik. Personer som inte kan utvisas på grund av formella hinder riskerar att hamna i ett vakuum.

Eftersom återfallsförebyggande program inom Kriminalvården i regel prioriteras för dem som ska återvända till samhället, kan utvisningsdömda som ändå stannar kvar gå miste om rehabiliteringsinsatser.

– Om de samtidigt har begränsad tillgång till återfallsförebyggande insatser riskerar de att vara sämre rustade för återanpassning i samhället jämfört med andra intagna. Det gynnar varken individen eller samhället, säger Johanna Viberg i pressmeddelandet.

Brå rekommenderar att det utreds hur vanligt det är att personer med utvisningsdomar stannar kvar i Sverige utan formella hinder – och vilka delar av rättsväsendet som behöver stärkas för att fler utvisningar ska kunna genomföras.