Hon tror samtidigt att britterna utanför EU kan bli en ny kraft för mer frihandel i världen.

– Nu ska vi göra mer affärer ihop och nu ska vi påverka handelspolitiken globalt, säger Anna Hallberg till TT efter att ha haft ett första möte med sin brittiske kollega Greg Hands sedan årsskiftet.

Sedan de sågs senast har Storbritannien till slut lämnat EU:s inre marknad. Handeln regleras i stället av ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien, som kom på plats i sista minuten.

Lågt hängande frukter

Den nya handelsrelationen ställer främst till det för små företag, utan rutiner för att hantera handel med länder utanför EU, enligt Hallberg. Men hon tror att även de kommer att vänja sig och påminner om att 30 procent av svensk export redan faktiskt går till länder utanför EU.

Hon beskriver avtalet mellan EU och Storbritannien som i grunden bra, men tillägger att det finns onödiga problem som går att lösa ganska enkelt och att det nu är viktigt att man också ser över vad som kan förbättras i avtalet.

– Vi har redan hört att man behöver se över hur det funkar med tillstånd, transporter och logistik. Det finns vissa buggar i flödena, som går att lösa snabbt. Vi ska plocka de här lågt hängande frukterna så fort det bara går, för att underlätta handeln, säger hon.

Arbetet med detta sker i första hand i en rad kommittéer, med representanter från EU och den brittiska sidan.

– Där ska vi vara aktiva, säger Hallberg.

Det handlar bland annat också om att börja godkänna brittiska yrkeskvalifikationer i EU och vice versa och underlätta för digitala flöden mellan Storbritannien och EU.

– Det är problem som skulle kunna gå att lösa med fortsatta förhandlingar. Det är upp till EU naturligtvis, att förhandla det vidare. Det ska man göra också, säger Hallberg.

Samtidigt planerar hon att, tillsammans med sin brittiska kollega, arrangera ett gemensamt så kallat Business Forum, någon gång i slutet av året eller nästa år.

– Där vill vi involvera våra företag och näringsliv, olika sektorer som är intresserade, och göra ett avstamp för att samarbeta bättre, säger hon.

– Näringslivet måste in i det här och vi ska hjälpa till, tillägger hon.

Handeln föll rejält

Sveriges handel med Storbritannien föll rejält i fjol, betydligt mer än nedgången i handeln med EU.

– Vi ska få tillbaka exporten till tidigare nivåer. Det måste vara en målsättning. Sedan ska vi öka den, säger Hallberg.

Investeringarna mellan länderna ska också upp, enligt Hallberg.

Hon bekräftar samtidigt att det finns en risk för att drastiska ändringar i exempelvis statsstöd, miljökrav, arbetsrätt och skatter i EU eller Storbritannien kan skapa obalanser i relationen och sluta med en tullkonflikt.

– Naturligtvis ska vi uppmärksamma om det skulle komma nya regler på någon sida av kanalen, som gör att det känns som att vi inte längre har en jämn spelplan. Det finns ett institutionellt ramverk för det, för att processa och väcka talan mot varandra, säger Hallberg.

Men hon varnar för att gå händelserna i förväg när det gäller detta.

– Dialogen finns där. Den goda viljan finns. Och hittar vi exempel på att handelshinder uppstår ska vi försöka lösa dem så snabbt som möjligt.

Hallberg saknar redan sina brittiska kollegor i den handelspolitiska debatten med kollegor i EU. För att fylla delar av tomrummet har hon tagit initiativ till en arbetsgrupp med kollegor från sju andra EU-länder som vill motverka protektionistiska tendenser och främja en frihandelslinje.

– Det kallades först Stockholm 6. Sedan anslöt även Irland och Estland, så nu är vi Stockholm 8.

”Jätteviktigt möte”

Förutom Estland, Irland och Sverige, ingår Danmark, Finland, Nederländerna, Tjeckien och Tyskland i Stockholm 8 – länder med regeringar som samordnar sig handelspolitiskt inför EU-möten.

– När det gäller den globala arenan ser jag också möjligheter. Där blir Storbritannien nu en egen röst som kan driva frihandelsfrågor tillsammans med länder som USA och Sydkorea inom Världshandelsorganisationen WTO.

WTO-mötet sommaren 2020 ställdes in och organisationen har under flera år på olika sätt motarbetats av den förre USA-presidenten Donald Trump och hans regering. Med Joe Biden i Vita huset hoppas Hallberg på att reformer av WTO ska kunna genomföras, som gör organisationen relevant för att reglera internationella handelskonflikter igen.

– Där är Storbritannien verkligen en partner till oss, för att åstadkomma detta, säger hon.

Siktet är inställt på ett fysiskt WTO-möte i höst.

– Det blir ett jätteviktigt möte.

TEXT: Joakim Goksör/TT

FAKTA | Ras för handeln med Storbritannien

I Sverige beräknas cirka 6 000 företag arbeta med export till Storbritannien, vilket enligt Kommerskollegium sysselsätter 66 000 personer.

Under 2019 uppgick Sveriges export av varor och tjänster till Storbritannien till 156 miljarder kronor, medan importen låg på 158 miljarder. Men covid-19-krisen 2020 slog hårt mot handeln mellan länderna.

Under perioden januari-oktober föll svensk varuexport till Storbritannien med 16,4 procent (minus 11,7 miljarder kronor) jämfört med samma period 2019. Det kan jämföras med nedgången för Sveriges totala export på 7,1 procent.

Tjänstexporten under perioden januari-september 2020 föll samtidigt med 20,9 procent (minus 12,2 miljarder kronor). Det kan jämföras med en nedgång för tjänsteexporten totalt under samma period på 12,1 procent.

Den kraftiga nedgången för handeln med Storbritannien förklaras bland annat av att landet drabbades hårdare än många andra av covid-19-pandemin

Källor: Kommerskollegium, Utrikesdepartementet.

FAKTA | Hårt drabbat av coronakrisen

Covid-19-pandemin och påföljande nedstängningar och restriktioner har slagit hårt mot Storbritanniens ekonomi. Omkring en tiondel av landets BNP raderades ut under 2020, vilket gör Storbritannien till ett av de allra hårdast drabbade länderna i coronakrisen i hela Europa.

Den brittiska återhämtningen 2021 ser ut att bli svagare än väntat. Internationella valutafonden sänkte i slutet av januari sin tillväxtprognos för den brittiska ekonomin i år till 4,5 procent, en sänkning med 1,4 procentenheter jämfört med föregående prognos.

Landets centralbank, Bank of England, räknar med att det dröjer till början av 2022 bara för att lyfta den brittiska ekonomin till samma storlek som före pandemin. Många ekonomer räknar dock med att detta kommer att ta flera år till.

En bromskloss för återhämtningen är Brexiteffekter, som enligt IMF:s chefsekonom Gita Gopinath, drar ner den brittiska tillväxten med omkring 1 procentenhet i början av 2021.

Den brittiska ekonomin var som EU-land unionens näst största ekonomi efter Tyskland med cirka 15 procent av EU:s sammanlagda BNP.

Källa: Reuters