Totalt är det 32 myndigheter som uppdras att redovisa kostnader och motiv för sin kommunikations- och informationsverksamhet. Något som regeringen lät meddela i ett pressmeddelande den 9 januari.

De berörda myndigheterna är bland annat Statistiska centralbyrån, Konsumentverket och Länsstyrelserna och finns i huvudsak inom civilminister Erik Slottners (KD) statsrådsportfölj. Till Bulletin berättar Slottner varför man väljer att ge myndigheterna uppdraget i regleringsbrevet för 2025.

– Det är en del i arbetet som vi har för att renodla staten, göra den mer ändamålsenlig, göra den effektivare och göra staten smalare och vassare, säger han och tillägger:

– Svulstig kommunikation är inte att fokusera på kärnuppgifterna.

Kostnaden: 1,5 miljarder

Civilministern pekar på att man tidigare har gett Statskontoret i uppdrag att analysera myndigheternas kommunikationsverksamhet. Myndigheten har då konstaterat att årskostnaden för påverkanskommunikation uppgår till 1,5 miljarder kronor, utifrån myndigheternas egna uppgifter.

– Då tycker vi att det är värt att ta det här vidare genom att ge de här uppdragen till myndigheterna.

Hur mycket tror du att den kostnaden skulle kunna kapas?

– Jag har ingen sådan uppgift, svarar Slottner och fortsätter:

– Jag går inte riktigt ner på den detaljnivån som minister. Jag lägger inte myndigheternas detaljbudget, utan jag sätter ramarna och lite beroende på vilken myndighet så är man lite olika detaljerad i sin styrning.

Vill sätta fingret på problem

Exakt hur många kommunikatörer och vilken typ av kommunikation varje myndighet har är upp till myndigheterna att besluta, menar civilministern. Han vill heller inte säga någon siffra på hur mycket av de 1,5 miljarderna som skulle kunna kapas.

– Men vi vill ändå med det här uppdraget sätta fingret på en problematik, tycker vi: det faktum att kommunikationsutgifterna ökat väldigt mycket i myndigheterna. Mycket mer än de genomsnittliga kostnaderna utan att statens styrning har ändrats. Det indikerar ändå på att det förekommer kommunikation som kanske inte riktigt är motiverad.

Enligt en ESO-rapport från 2021 ökade antalet kommunikatörer med 46 procent mellan åren 2006-2019.

På frågan vad han tror att den drastiska ökningen i kommunikationsutgifter och antal kommunikatörer beror på svarar civilministern att det nog kan finnas flera olika orsaker. Dels pekar han på att det idag är ett mycket mer mångfacetterat medielandskap, bland annat i och med tillkomsten av sociala medier.

– Många myndigheter gör säkert bedömningen att ska man nå ut till en kritisk massa så behöver man nå [ut] via många fler kanaler idag än förrut, vilket kräver mer insatser.

Han tror också att det rör sig om en allmän samhällstrend.

– Det är nog många som har märkt att man kan bli känd och att man kan stärka varumärken med kommunikation och att många myndigheter kanske också vill vara lite mer som ett företag. Och det gör att då lägger man mer pengar på kommunikation.

Varumärkesbyggande

Var gränsen går för när kommunikationsinsatser i offentlig verksamhet går för långt är svårt att svara på, enligt Erik Slottner. På en mer generell nivå exemplifierar han dock med kommunikation som syftar till att bygga varumärke.

– Om man använder kommunikation till att bygga varumärke, vilket naturligtvis är väldigt populärt att göra i näringslivet, så tycker inte jag att det riktigt är en myndighetsuppgift.

Han tycker inte heller att man som myndighet behöver framställa sig som klatschig och modern.

– Det är inte riktigt myndigheternas uppgift att göra det. Utan myndigheterna ska utföra uppdrag å regeringens vägnar och genomföra regeringens politik, det är ju det myndigheterna ska göra i slutändan. Och det gäller att hålla sig till den kärnan, tycker jag.

Profilmaterial och influencer

Ett annat område som ministern nämner är profilmaterial.

– Det är mycket möjligt att man kan trycka upp pennor och så, jag har ingen exakt gräns där heller. Men blir det för mycket av t-shirts, knappnålar, tygväskor, skålar och godis, då tycker jag också att man går över en gräns för vad som är rimlig kommunikation.

Har du några konkreta exempel på när du sett att det har gått för långt?

– Jag vill inte ge något sådant för jag vill faktiskt inte peka ut någon enskild myndighet, svarar Slottner och tillägger att det är lite av ett gränsfall vad han som statsråd kan peka på utan att ägna sig åt ministerstyre i strid med grundlagen.

Han nämner dock att det förekommit exempel i Statskontorets rapport på en myndighet som har använt sig av en influencer.

– Det är mycket möjligt att det går att motivera en influencer i något enstaka sammanhang. Det är mycket möjligt att man kan visa att den här influencern har gjort att unga människor blivit mycket mer medvetna om någonting som är viktigt.

– Men ska man använda sig av en influencer då tycker jag att man ska ha mycket goda argument, om jag uttrycker saken milt.

”Ska vara saklig”

Ytterligare ett ämne som Erik Slottner tar upp är när myndigheters kommunikation går över gränsen till att uppfattas som politisk.

– Man ska vara väldigt restriktiv med påverkansbar kommunikation i överhuvudtaget från myndigheternas sida. Det tycker jag är viktigt att poängtera. Och finns det minsta tveksamhet kring att man som myndighet går över sina befogenheter genom påverkansinformation så ska man avstå, tycker jag.

– Det är väldigt viktigt att man som myndighet inte framstår som politiska eller aktivistiska eller att man driver frågor som går emot regeringen, exempelvis. Utan man ska vara saklig, man ska vara objektiv och man ska så långt som möjligt hålla sig borta från det som i överhuvudtaget kan uppfattas som partipolitik eller vara politiskt kontroversiellt.

Gränsdragningen är emellertid svårare för vissa myndigheter än andra, menar han, eftersom en del är belagda med påverkansuppdrag. Det kan exempelvis handla om att förmå befolkningen att vaccinera sig.

– Det är klart att det blir svårare för dem. Men som civilminister med ansvar för statlig förvaltning vill jag verkligen stryka under vikten av att myndigheter inte ägnar sig åt opinionsbildning som kan vara politisk känslig eller kontroversiell.

Hoppas inspirera andra

Utöver de 32 myndigheterna uppger Slottner att det kan bli aktuellt att fler myndigheter får samma uppdrag framöver.

– Det kan det säkert bli, det stänger inte jag dörren för.

– De här myndigheterna är ju de myndigheter som jag ansvarar för som civilminister. [Sedan] får vi väl se om andra ministrar vill ge liknande uppdrag till sina myndigheter. Jag hoppas att det här ska kunna tjäna som inspiration.

Läs även: Regeringen: Myndigheterna ska redovisa kostnad för kommunikation