Norge rustar vägar och järnvägsspår mot Sverige efter Natomedlemskapet. Men på den svenska sidan saknas flera beslut.
Infrastrukturministern vill agera mer skyndsamt.
– Det finns stora behov av förstärkningar, säger Andreas Carlson (KD).
Vägar och järnvägar mellan Norge och Sverige blir en viktig del för militära transporter om kriget kommer. Det slår flera experter och försvarsberedningen fast.
Norges regering presenterade på fredagen sin nationella plan med åtgärder för att stärka och underhålla infrastruktur.
Bland annat byggs fler mötesspår på Ofotbanen, som är delen av Malmbanan på den norska sidan, och en förstärkning görs av E14 från Stjørdal öster om Trondheim mot den svenska gränsen. Även flera länsvägar som försvaret prioriterat får sig en upprustning.
Kan bli en flaskhals
Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) konstaterar att Norge ligger före Sverige med infrastrukturplaneringen. För svensk del ska den nationella planen inte presenteras förrän våren 2026.
– Den svenska infrastrukturen kommer antingen att vara en flaskhals eller en möjliggörare för de investeringar som görs i det svenska försvaret, säger Carlson.
Han vill nu gå snabbare fram än den traditionella processen.
– När det gäller åtgärder som höjer vår förmåga vid höjd beredskap och som är viktiga för truppförflyttningar och militär mobilitet till följd av Natomedlemskapet, så kommer vi förstås att behöva agera skyndsamt i några åtgärder innan vi presenterar den nationella planen.
Han nämner att regeringen redan presenterat en plan för att snabbare bygga ut mötesstationer på Malmbanan och utreda en reservhamn på Gotland.
Oklart med finansiering
När det gäller E14 så förhandslagrar USA militär materiel i Trondheim och vägen och järnvägen mot Sundsvall skulle bli viktig vid truppförflyttningar. Vägen måste förstärkas för tunga fordon, enligt experter.
Carlson vill inte ge besked om E14 men säger att han har god kontakt med sin norska ministerkollega Jon-Ivar Nygård.
– Det är angeläget att samarbeta med våra allierade nu i Nato och vårt grannland Norge för att de åtgärder som görs på norsk sida, respektive svensk sida, ska synkas i så stor utsträckning som möjligt, säger Carlson.
Samtidigt återstår den stora frågan hur satsningarna ska finansieras. Nuvarande nationella plan uppgår till 959 miljarder kronor, men hundratals miljarder mer kan behövas framåt, enligt Trafikverket.
Regeringen ska bland annat undersöka medfinansiering från EU:s och Natos investeringsprogram.
– Jag själv kommer att engagera mig i kontakterna direkt med Nato, säger Carlson.