Facebook noscript imageMinoritets-representanter rasar mot regeringens utredare: ”Ett fortsatt förtryck”
Nyheter
Minoritets-representanter rasar mot regeringens utredare: ”Ett fortsatt förtryck”
Regeringens utredare Lars Trädgårdh tar emot spelbranschens förslag på 15 spel som borde ingå i kulturkanon av Johanna Nylander. Övriga vid bordet från vänster: Peter Strömbäck, moderator Dataspelsbranschen, Evelina ”Maro” Ferbrache, Sverok, och Parisa Liljestrand, kulturminister. Bild: Gustav Sjöholm / TT
Regeringens utredare Lars Trädgårdh tar emot spelbranschens förslag på 15 spel som borde ingå i kulturkanon av Johanna Nylander. Övriga vid bordet från vänster: Peter Strömbäck, moderator Dataspelsbranschen, Evelina ”Maro” Ferbrache, Sverok, och Parisa Liljestrand, kulturminister. Bild: Gustav Sjöholm / TT

Regeringen har utsett historikern Lars Trädgårdh till att utreda en svensk kulturkanon. Men nu rasar flera representater för de nationella minoriteterna mot historieprofessorn, som de anklagar för att stänga dem ute från arbetet med kulturkanon.

– Det är absurt, vi lever i år 2024. Det här är inte acceptabelt. Det är ett fortsatt förtryck, säger Annette Kohkoinen, ice ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund-Tornionlaaksolaiset.

Anledningen är att Trädgårdh ska ha sagt till dem att de inte kommer få något särskilt inflytande över kulturkanon.

– Jag sa väl nånting dumt till dem, i stil med att jag är mer intresserad av intelligenta individer än representanter för olika intressen. Och jag sade att jag är inte är intresserad av en kanon som ger full representativitet till alla olika grupper, säger Trädgårdh till Dagens Nyheter.

Vice ordförande i Svenska tornedalingars riksförbund-Tornionlaaksolaiset Annette Kohkoinen anklagar Trädgårdh för att bryta mot lagen, och pekar på den lagparagraf som säger att nationella minoriteter ska ha möjlighet till inflytande i frågor som berör dem.

– En svensk kulturkanon påverkar oss jättemycket. Det är en del av att skriva Sveriges historia, men vi får inte vara med i arbetet. Det är absurt, vi lever i år 2024. Det här är inte acceptabelt. Det är ett fortsatt förtryck, säger hon till DN.

Anders Eriksson från Sverigefinländarnas delegation menar att de nationella minoriteterna behövs i utredningen för att undvika ”att kulturkanon bidrar till att befästa fördomar och stereotyper.”

– Tänk om den sverigefinska litteraturen skulle representeras av ”Svinalängorna”. Det är en väldigt bra bok, men den befäster bilden av att finnar super och slåss. Det vore förfärligt, säger han till DN.

Sågas av ledarskribenter och kulturkrönikörer

Minoritetsrepresentanterna får stöd från DN-krönikören Kristina Lindqvist, som skriver att ”det är inte vem som helst som klarar av att kanalisera så mycket av det som Tidöregeringen står för – men han kan tydligen det.”

”Tendensen att spela dum och med ett gott skratt ägna sig åt att underminera respekten för internationella konventioner och etablerade institutioner ligger helt i tiden. Trägårdh känner uppenbarligen sin uppdragsgivare, och de känner honom” skriver hon vidare.

Trädgårdh sågas även av författaren Mats Kolmisoppi i Göteborgs-Posten. Liksom Lindqvist menar Kolmisoppi att det ingår i uppdraget som Trädgårdh fått av regeringen att åsidosätta de nationella minoriteterna.

”Ifrågasättandet av de nationella minoriteternas ställning kommer till slut göra det lättare att bedriva en konservativ och marknadsanpassad politik” menar Kolmisoppi.

Aftonbladets politiska chefredaktör Anders Lindberg är minst lika kritisk när han sågar både Trädgårdh och projektet med en kulturkanon i en ledartrext.

”Sveriges kulturkanon framstår allt mer som ett storsvenskt lekland där konservativa farbröder ska berätta för alla andra vad som är ′Sverige′. En slags konservativ hoppborg” skriver Lindberg bland annat.

Trädgårdh får emellertid visst stöd av Ludvig Herzberg i Svenska Dagbladet. Herzberg anklagar visserligen Trädgårdh för ”arrogans” och skriver att det ”ur en demokratisynpunkt är (...) alltid allvarligt när majoriteten tappar tålamodet med sina minoriteter, tycker att nu får det räcka med allt detta ′tjafs′.

Samtidigt menar Herzberg även att ”det är befriande med någon så ′osvenskt′ frispråkig i sammanhang som dessa, där man vant sig vid en lika medieanpassad och oförarglig som intetsägande kommunikation.”

Johannes Nilsson

Reporter.