Det var i december 2020 som polisen skulle göra ett tillslag mot en lägenhet i Kalmar med anledning av misstanke om narkotikabrott. I lägenheten befann sig då Almohammad tillsammans med tre andra.

I samband med tillslaget flydde kvartetten från lägenheten varpå de mötte en polis utanför ytterdörren. Almohammad svingade då ett samurajsvärd han tagit med sig mot polisen och träffade hans vänstra arm. Enligt polismannen tog han inte i med full kraft, men det var en medveten rörelse ämnad för att träffa. Svärdet föll sedan till marken och Almohammad kunde sedermera gripas.

I förhör berättade polismannen att han endast åsamkades lindrig smärta från händelsen men att den påverkat honom på ett psykologiskt plan och att han haft svårt att komma till ro om kvällarna.

”Det har varit fråga om ett hänsynslöst angrepp med ett svärd och gärningen har varit livsfarlig, vilket också Ahmad Almohammad måste ha förstått”, konstaterade tingsrätten i domen.

Slapp utvisning

Almohammad nekade i förhör till handlingen. Men tingsrätten menade att polismannens berättelse var tillförlitlig och dömde Almohammad för försök till grov misshandel samt olovlig körning och ringa narkotikabrott för två andra företeelser. Påföljden blev skyddstillsyn samt två månaders fängelse – ett straff som dock ansågs verkställt då han tidigare suttit frihetsberövad med restriktioner.

Den syriske medborgaren Almohammad slapp emellertid utvisning, vilket åklagaren yrkade på.

”Tingsrätten finner att det saknas förutsättningar att anta att Ahmad Almohammad kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet här i landet och att det aktuella brottet är inte så allvarligt att han inte bör få stanna kvar. Utvisningsyrkandet ska därför avslås”, skrev tingsrätten i sin bedömning.

Migrationsverkets bedömning, som delvis låg till grund för att yrkandet på utvisning avslogs, var att Almohammad riskerade att göra värnplikt om han utvisades till Syrien. Något som enligt Migrationsverket utgjorde ett hinder för utvisning eftersom: ”en person som inkallas till militärtjänstgöring löper en generell risk att utsättas för förföljelse”.

Domen ändrades sedan i hovrätten på så vis att Almohammad dömdes för grovt hot mot tjänsteman istället för försök till grov misshandel.

Klandrades

För en publicering av tingsrättens dom där Ahmad Almohammad figurerade med namn och bild klandrades nyhetssajten Nyheter Idag av Mediernas Etiknämnd. Nyheter Idag försvarade publiceringen, men Medieombudsmannen (MO) ansåg att namnpublicering inte var motiverad.

”Även om brottet varit av allvarlig art har det i detta fall inte framkommit att det skulle finnas någon särskild omständighet som gör att allmänheten borde få insyn i vem det var som begick brottet mot den aktuella polisen”, menade MO.

Mediernas Etiknämnd gick på MO:s linje och valde att klandra Nyheter Idag.

”Informell ledare” för kriminellt gäng

Sedan beslutet från Mediernas Etiknämnd har Ahmad Almohammad dömts för ytterligare brott.

I juli 2023 dömdes han mot sitt nekande till ett flerårigt fängelsestraff för grovt vapenbrott i tingsrätten då han tillsammans med en utpekad kumpan innehaft en pistol med tre tillhörande patroner.

I domen pekas Almohammad ut som en ”informell ledare” för det kriminella Oxhagengänget i Kalmar. Gänget beskrivs som delaktigt i gängkonflikter i den småländska staden under åren 2021-2023.

Mot bakgrund av detta sattes hemliga tvångsmedel in mot Almohammad i december 2022. I några veckors tid var den utpekade gängledaren under intensiv bevakning och den 15 januari 2023 kunde polisen se hur Almohammad fick den tidigare nämnda pistolen levererad till sig.

”Det har konstaterats att det nu aktuella vapnet tidigare har använts vid ett mord i Helsingborg och ett rån strax utanför Kalmar”, skriver tingsrätten i domen.

När polisen senare samma dag gjorde ett tillslag mot Almohammads bostad kunde en polis se hur det aktuella vapnet kastades ut från ett fönster. En av poliserna vittnar om att det var Almohammad som kastade ut det genom fönstret.

I utredningen ingår även textmeddelanden från den krypterade tjänsten Signal där det framgår att Almohammad har beställt vapnet och fått det levererat till sig.

Dömdes till utvisning – upphävdes

I förhör menar Almohammad att han aldrig har hört talas om Oxhagengänget och inte är ledare för det. Han nekar också till att ha kastat ut vapnet eller något annat från sitt fönster under polisens tillslag.

Tingsrätten lämnade emellertid den tilltalades utsaga därhän och dömde honom till tre års fängelse. Tingsrätten dömde dessutom Almohammad till utvisning.

Det beslutet upphävdes efter att domen överklagats till hovrätten.

Almohammads utpekade kumpan – som befann sig i lägenheten vid tiden för tillslaget och också pekas ut som tillhörande Oxhagengänget – dömdes till två år och sex månaders fängelse för grovt vapenbrott.

I hovrätten ändrade kumpanen sitt vittnesmål och tog på sig hela brottet samtidigt som han hävdade att Almohammad var oskyldig. Men det bedömde hovrätten som en efterhandskonstruktion.

”Ett knepigt beslut”

På frågan hur han nu ser på beslutet att klandra Nyheter Idag i ljuset Almohammads fortsatta brottslighet svarar Caspar Opitz i ett mejl till Bulletin att han ”minns att det var ett knepigt beslut eftersom det han gjort var allvarligt och riktat mot en polis” och tillägger att de av det skälet ”vägde fram och tillbaka en hel del”.

Opitz fortsätter:

”När vi fattar våra beslut går vi primärt på det som finns i själva publiceringen. Att han i efterhand gjort en massa saker är omöjligt för oss att ta in eftersom vi inte kan spå in i framtiden.

”Generellt spelar upprepad och grov brottslighet in när jag bedömer en namnpublicering. Dvs om en person en gång begår ett brott så är allmänintresset för namnpublicering oftast litet (undantag finns förstås). Är det en seriebrottsling, grovt kriminell, gängmedlem etc så ökar allmänintresset och därmed möjligheten att namnge, enligt mitt sätt att se saken. Men allt beror på omständigheterna, förstås.”

”Ska gå i takt med tiden”

Vidare skriver Opitz att gärningsmannens ställning spelar in i beslutet.

”Ung kille som begår sitt första brott: sällan skäl för namngivning. Gangsterledare som ser till att det skjuts och sprängs i samhället: stora skäl för namngivning. Sedan har vi allt däremellan, som måste bedömas från fall till fall…”

Många av de pressetiska reglerna/riktlinjerna kom ju fram i en tid då kriminaliteten i Sverige inte var lika omfattande. Har utvecklingen i Sverige med en allt grövre och betydligt mer omfattande gängkriminalitet lett till att ni ändrat era överväganden kring namnpubliceringar på ett generellt plan?

”Det medieetiska systemet ska gå i takt med tiden och alltså kunna anpassa sig till olika samhällsfenomen och utvecklingslinjer. Så svaret på din fråga är: ja! Om allmänintresset för något ökar, ska också möjligheten att bedriva relevant journalistik om saken möjliggöras.”

Opitz fortsätter:

”Allmänintresset för den grova brottsligheten har givetvis ökat på senare tid, och jag har många gånger offentligt sagt att då ökar också möjligheten att namnge.”

”Till exempel: Om man har belägg för att någon är ledare i ett kriminellt nätverk som ser till att det skjuts och sprängs i samhället, så är möjligheterna att namnge mycket stora. Detta givet att man har belägg för påståendet (att peka ut någon som gangsterledare och detta skulle visa sig vara fel så är publicitetsskadan givetvis enorm för den enskilde personen).

Eller: Om en pandemi uppstår i samhället ska det vara högre i tak för journalister att granska forskare, myndighetspersoner etc som ansvarar för att samhället klarar av att hantera pandemin.”

Läs även: Eritrean i Östersund knivhögg man i ryggen – slipper utvisning

I Mediernas