Facebook noscript imageModeraterna: Målet är att bli Sveriges största parti
Politik
Moderaterna: Målet är att bli Sveriges största parti
Moderaternas partisekreterare Karin Enström när hon talade på partiets Sverigemöte i våras. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT
Moderaternas partisekreterare Karin Enström när hon talade på partiets Sverigemöte i våras. Arkivbild. Foto: Caisa Rasmussen/TT

Moderaterna behöver vinna tillbaka storstadsväljare för att nå sina mål. – På sikt vill vi bli Sveriges största parti, säger partisekreteraren Karin Enström.

Omkring 200 ombud från hela landet, partistyrelse och ministrar har samlats till Moderaternas partistämma i Umeå. Där ska de under fyra dagar diskutera och besluta om moderat politik.

Senast Moderaterna (M) hade en partistämma som regeringsparti var 2011.

Trots att M lyckats vinna regeringsmakten 2022 så finns det smolk i glädjebägaren. M blev bara tredje största parti och backade klart i storstäderna.

De mål partystyrelsen nu satt upp inför nästa val är: Behålla regeringsmakten, styra i fler regioner och att fler människor än i dag ska bo i moderstyrda kommuner.

Vill bli störst

– Det innebär att vi måste vinna även de större städerna på ett helt annat sätt än nu, säger Enström.

– Sedan sticker vi ut hakan och säger att på sikt vill vi bli största parti.

På helgens stämma hoppas partistyrelsen lägga grunden för valseger 2026. Det ska ske genom att bredda bilden av partiets politik.

De senaste åren har M fokuserat mycket på ”hårda” frågor som rätts- och migrationspolitik. Det tros ha skrämt bort en del storstadsväljare, inte minst välutbildade kvinnor. Nu vill partistyrelsen lyfta fram förebyggande insatser mot kriminalitet, skola, välfärd och klimat.

I partiets valanalys pekas också på att samarbetet med SD kan ha skrämt bort vissa storstadsväljare. Hårda uttalanden från SD:are på sociala medier ses internt i M som ett problem. Frågan är känslig eftersom M:s regeringsmakt bygger på SD:s stöd.

TT: Är det ett problem när SD kommer med hårda uttalanden?

– Det är svårt att bedöma. Vi får förhålla oss till vad vi (moderater) gör, säger Enström.

Heta frågor

På partistämman ska bland annat flera propositioner från partistyrelsen behandlas, bland annat om grön omställning och förebyggande insatser mot kriminalitet.

Några frågor väntas skapa öppen debatt i Umeå, om inte partiledningen lyckas sy ihop kompromisser i stämmans korridorer.

För att få fart på vindkraftsutbyggnaden vill partistyrelsen att kommunerna ska vara tvungna att lägga in eventuella veton tidigare i processen.

Johan Abrahamsson, ordförande för M i Västra Götaland, är en av dem som oroar sig för krav på tidigt veto. Projekt har en tendens att ändra sig under resans gång – vindkraftverken kan både bli fler och högre – och om då inte kommunen har sagt nej i början kan det bli svårt att stoppa senare.

Han räknar dock med att partiet når en kompromiss redan i utskottsbehandlingen.

– Den process vi har i dag är inte bra, det är alla överens om. Och vi är inte osams i sak om vi behöver mer eller mindre vindkraft, säger Abrahamsson.

Begränsa bidrag

En fråga där partistyrelsen riskerar att förlora är flerbarnstillägget i barnbidragssystemet. M driver redan i dag att tillägget ska slopas efter barn tre, men flera tunga krafter vill nu slopa det helt. Dessutom driver bland andra Moderata ungdomsförbundet (Muf) och förbunden i Kronoberg och Skåne att barnbidraget ska tas bort efter barn tre.

– Förslaget om att avskaffa flerbarnstillägget har mycket goda möjligheter att gå igenom, sedan är min förhoppning att vi också ska få till något kopplat till reformeringen av barnbidraget, säger Oliver Rosengren, ordförande för M i Kronoberg.

Att vilja sänka skatter finns i moderaternas dna, men lågkonjunktur och inflation har gjort att den M-ledda regeringen inte kunnat leva upp till många partivänners förväntningar på det området.

På stämman finns ett tryck från framför allt moderater i storstäderna och Muf på att sänka reavinstbeskattningen vid försäljning av bostad.

En fjärde fråga som brukar skapa debatt på M-stämmor är att tillåta kommuner att anställa ordningspoliser. Nu är det fler tunga länsförbund, partidistrikt, som sluter upp bakom förslaget än tidigare.

Enström vill inte svara på om partistyrelsen kan gå dem till mötes, men säger:

– Det finns en förståelse för den frustration som finns, inte bara på mindre orter, där man känner att man vill ha mer polisnärvaro.

TT Nyheter