Regeringen vill dra in biståndet till länder som inte samarbetar kring att ta emot egna medborgare som utvisats från Sverige. Men om påtryckningsmetoden fungerar i praktiken råder det delade meningar om.
– Vi kommer att på ett helt annat sätt än tidigare fokusera på kvalitet och effektivitet, säger biståndsminister Johan Forsell (M).
Regeringen har planer på att förändra svensk bistånspolitik i grunden. Enligt Tidöavtalet ska biståndet användas som påtryckningsmedel för att få andra stater att ta emot sina egna medborgare i samband med utvisningar.
– Vi kommer att på ett helt annat sätt än tidigare fokusera på kvalitet och effektivitet, säger nytillträdde bistånds- och handelsministern Johan Forsell (M).
Ministern menar att man måste kunna ställa krav på länder i enlighet med folkrättsliga förpliktelser om att kunna ta emot medborgare.
Den svenska biståndsmyndigheten Sida kommer framöver att ha en roll i återvändandet. Enligt svensk gränspolis har Sverige i dagsläget omkring 7 000 ärenden som rör personer som fått ett utvisningsbelsut, men som inte går att verkställa av olika anledningar.
Flera av de ärendena rör personer från Somalia och Irak och för dessa länder kan det bli aktuellt att villkora biståndet, säger Johan Forsell (M) till SvD.
Råder delade meningar
Men hur effektivt det är att villkora biståndet råder det delade meningar om. Enligt Mats Håsmar, biträdande kanslichef på statliga Expertgruppen för biståndsanalys, har metoden fungerat dåligt.
Men Johan Forsell ställer sig frågande till kritikernas uttalanden då metoden inte prövats hittills.
– Det finns många som jag har noterat som tvärsäkert säger att det inte kommer ha någon effekt. Men frågan som då infaller är hur man kan veta det utan att ha försökt, säger Forsell.
Mats Håsmar säger att ett möjligt hinder kan vara att endast en liten del går till staterna själva, en stor del av biståndet går nämligen till olika FN-organ och civilsamhällesorganisationer.
Mer till Ukraina
Biståndet ska även omfördelas – mer resurser ska gå till krigsdrabbade Ukraina. Flera organisationer får minskat stöd,däribland flyktingorganet UNHCR, UN Women och hjälporganisationen för palestinska flyktingar UNWRA.
Johan Forsell ser biståndet som en viktig del i att bekämpa fattigdom men för att få till välstånd i de fattiga länderna krävs handel, mrknadsekonomi, rättstat, tillväxt och företagande.
Den nya regeringen har strukit målet att en procent av Sveriges bruttonationalprodukt ska gå till bistånd. Även Socialdemokraterna strök enprocentsmålet i sin skuggbudget.
Enligt regeringens föreslagna budget är den totala biståndsramen 56 miljarder kronor per år för 2023, 2024 och 2025. Av detta uppgår det internationella biståndet till 47,2 miljarder kronor för 2023 vilket ligger på ungefär samma nivå som föregående år.
