Försäkringskassans möjligheter att avslöja fusk och fel i assistansersättningen har begränsats. Varje år uppskattar myndigheten att miljarder betalas ut i felaktiga bidrag. Det rör sig om stora summor pengar som skulle gått till funktionsnedsatta, men som istället hamnar hos den organiserade brottsligheten.

På senare år har Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) gjort en granskning som visar på att möjligheter att kontrollera utbetalningar av assistansersättning försämrats på senare år.

– Man har fått begränsade utredningsmöjligheter helt enkelt. Det gör att man inte i lika hög grad som tidigare kan säkerställa att utbetalningar är korrekta, säger Sonja Nikolovska, utredare på ISF.

Inte utreda närvaro

Sedan ett JO-beslut fattades 2020 har det blivit märkbart svårare att utreda förhållanden som gäller assistenten. Försäkringskassan har till exempel inte möjlighet att utreda om assistenten befinner sig hos brukaren under ett arbetspass.

– Då blir det svårt att veta om assistans faktiskt har utförts, säger Sonja Nikolovska.

ISF belyser även att tolv procent av assistenterna fått dubbel ersättning. Cirka 14 500 personer under 2020 redovisade arbetstid – samtidigt som de begärde exempelvis sjukpenning eller föräldrapenning på full nivå.

Läs även: M: Låt Försäkringskassan göra oannonserade hembesök för att avslöja bidragsfusk

Kryphålen öppnar för fusk vilket leder till att de som verkligen behöver hjälp riskerar att gå miste om den.

– Det har man sett i lagstiftning tidigare. Om en förmån tillämpas felaktigt stramar man åt regleringen, säger Sonja Nikolovska och fortsätter:

– Regeringens åtgärder inom assistansområdet är inte tillräckliga, utan man behöver lagstifta ytterligare för att minska de felaktiga utbetalningarna.