– Din röst ekar för ett mänskligt liv, fritt från ett liv utan hot och våld.

– Din röst ekar för att samhället inte ska vända de hedersdrabbade ryggen.

Sara Mohammad, ordförande för GAPF, inledningstalade inför ett 50-tal personer som samlats i Uppsala för att minnas Fadime Sahindal som hedersmördades av sin far Rahmi Sahindal för 20 år sedan.

På plats var bland andra tidigare jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP), kommunstyrelsens ordförande i Uppsala, Erik Pelling (S), artisten och författaren Zinat Pirzadeh och Ulla Gustavsson, styrelseledamot för GAPF och tidigare simförbundets ordförande.

Men vad har egentligen hänt de senaste 20 åren? Mordet på Fadime Sahindal kom att bli lite av ett startskott för kampanjandet mot hedersförtryck runtom i landet.

Fadime uppmanade samhället och politikerna att inte vända de hedersdrabbade ryggen och inte blunda för dem. Hade Fadime varit nöjd över situationen idag?

- Absolut inte, det görs inte tillräckligt. Även om det införs nya lagar och regler har det sällan någon större effekt. Nu är det bra att vi får en ny lagstiftning i sommar och hedersförtryck blir en egen brottsrubricering, men det är klart att det är bättre sent än aldrig, säger Ulla Gustavsson, GAPF.

En del kartläggningar för att mäta omfattningen av hedersförtrycket har gjorts i Sverige. Men några exakta siffror över hedersförtryckets utbredning på nationell nivå förs i nuläget inte. 2017 beräknades att 240 000 kunde vara drabbade.

En kartläggning som gjordes två år senare av Uppsalabaserade Tjejers rätt i samhället, TRIS, visade att cirka 65 procent av tjejer med utomeuropeisk bakgrund kände sig begränsade i någon form vad gäller valet av framtida partner.

I SVT-dokumentären ”Arvet efter Fadime” som släpptes nyligen för att minnas Fadime Sahindal, konstaterar justitieminister Morgan Johansson (S) att undersökningar som gjorts i dagsläget visar att cirka sju–åtta procent är drabbade av hedersförtryck i årskurs nio i Sverige.

I juni 2022 kommer en ny brottsrubricering för hedersförtryck, ”Lex Fadime”.

20 år efter mordet på Fadime kan vi läsa rubriker som ”Hedersförtrycket frodas 20 år efter Fadimes död” och ”Minnet av rebellen Fadime har bleknat bort”. Många engagerade i hedersfrågan menar att Fadimes förhoppningar inte slagit igenom på bred front. Hur kommer det sig?

– Vi behöver utbilda, men vi måste och våga se när samhället sviker. Hijab-frågan är en stor fråga och där skulle vi vilja se ett förbud för unga flickor, säger Ulla Gustavsson.

Frågan gällande slöjförbud är omtvistad bland engagerade i frågan. Under torsdagen kom beskedet att ett slöjförbud ska prövas i högsta instans, Högsta förvaltningsdomstolen.

Men GAPF får inte stöd för ett slöjförbud av den tidigare jämställdhetsministern Åsa Lindhagen (MP).

– Kvinnor ska själva välja hur de ska klä sig. Ser man ett tecken på att tjejer far illa måste socialtjänsten tillkallas och myndigheter måste agera. Men vi inom Miljöpartiet vill inte se ett slöjförbud. Debatten kring hederproblematiken har länge handlat om hedersförtrycket existerar eller inte. Nu har vi kommit förbi den punkten. Mer behöver göras och vi behöver mer kunskap. Vi vet att detta drabbar unga, inte minst tjejer väldigt hårt, säger Åsa Lindhagen.