Regeringens beslut att satsa stort på kärnkraftsutbyggnad med subventionerade lån och prisgarantier ifrågasätts nu från ekonomiskt håll. Spiro anser att timingen är mycket olämplig med tanke på den ekonomiska och geopolitiska situationen Sverige befinner sig i.

Försvarssatsningar samtidigt

När regeringen beslutade att gå vidare med kärnkraftsförslaget hade man dagen innan presenterat en lånefinansierad försvarssatsning på 300 miljarder kronor. Detta i en tid då Sverige måste rusta upp försvaret för att möta ökade säkerhetshot.

”Alla dessa enskilda åtaganden på hundratals miljarder – kärnkraft, infrastruktur, försvar, sjukvård med mera – måste naturligtvis bedömas gemensamt,” skriver Spiro i SvD.

Ekonomiska risker

Utredningens tidigare bedömning att Sverige har råd med hundratals miljarder i kärnkraftslån byggde på att landet har låg statsskuld och låga räntor. Men förutsättningarna har förändrats drastiskt.

”Att ge subventionerade lån på hundratals miljarder till enskilda företag är ett stort ekonomiskt åtagande innebärande väsentlig ekonomisk risk,” poängterar Spiro i debattartikeln.

Kärnkraftsförslaget handlar om lån på upp till 600 miljarder kronor (cirka 10 procent av BNP) och prisgarantier som kan kosta 5-10 miljarder årligen i 40 år. Samtidigt befinner vi oss i ett nytt ekonomiskt läge med handelskrig och inflationsrisker.

”Sammanfattningsvis har alltså de senaste månadernas utveckling inneburit att de makroekonomiska riskerna för en given storlek på statsskulden ökat, och behovet av att låna mer har ökat likaså,” skriver nationalekonomen.

Alternativa modeller

Regeringen borde enligt Spiro utvärdera andra modeller för kärnkraft, bedöma vad de offentliga finanserna klarar av i det nya läget och förankra besluten brett över blockgränserna.

”Att det eventuellt försenar kärnkraften med något år är inte så farligt i förhållande till riskerna för vår makroekonomiska stabilitet,” avslutar Spiro i sin debattartikel.