Natos 32 medlemsländer samlas i Haag den 24-25 juni för ett avgörande toppmöte. På agendan står ett historiskt förslag om kraftigt höjda försvarsutgifter som direkt svar på Donald Trumps ultimatum till alliansen, enligt Europaportalen.

Det nya målet innebär att medlemsländerna ska spendera minst fem procent av BNP på försvar och säkerhet till 2035, uppdelat på 3,5 procent för kärnförsvar och 1,5 procent för säkerhetsrelaterade investeringar. Detta ersätter det tidigare målet på två procent från 2014.

Toppmöte skräddarsytt för Trump

För att säkerställa att Trump inte lämnar i förtid, som vid G7-mötet nyligen, har hela formatet gjorts om enligt Europaportalen. Istället för flera dagars förhandlingar har mötet kokats ned till en enda, två och en halv timme lång session på onsdagen.

– Det här toppmötet handlar om att se till att hela Nato, en miljard människor, kommer att vara säkra inte bara idag, utan också om tre, fem, sju år, sade generalsekreterare Mark Rutte under en presskonferens på måndagen, enligt Kyiv Independent.

Spanien river upp enigheten

Enigheten har redan krackelerat innan mötet. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez meddelade i helgen att landet förhandlat fram undantag från femprocentsmålet enligt Europaportalen. Spanien, som spenderar minst på försvar relativt sin ekonomi, anser sig klara sig med 2,1 procent av BNP.

Undantaget åstadkoms genom en subtil ändring i slutkommunikén där ”vi förbinder oss” bytts mot ”allierade förbinder sig”. Polen kallar undantaget ”skadligt för alliansens enighet” och Belgien väntas begära liknande speciallösning, enligt Europaportalen.

Rysk hotbild driver kraven

Enligt Mark Rutte finns utbredd oro för att Ryssland inom ”tre, fem, sju år” kan framgångsrikt attackera ett Nato-land om inte investeringarna ökar nu enligt Kyiv Independent.

– Moskva fortsätter att föra krig mot Ukraina, med stöd från Nordkorea, Iran och Kina, samt Vitryssland, sade Rutte enligt tidningen.

Pengarna ska gå till femfaldig ökning av luftförsvarskapacitet, tusentals nya stridsvagnar och miljontals artillerigranater.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson driver hårt för att fler länder ska följa Sveriges plan att nå fem procent totalt till 2030.

– Det säkerhetspolitiska läget är turbulent just nu. Det kräver ett starkare europeiskt försvar, säger Kristersson enligt ett pressmeddelande.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj deltar inte i huvudmötet men närvarar vid en middag på tisdagskvällen, enligt Europaportalen.